- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
109

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sysselsatta med förberedelser till middagen, kom en ren
springande rakt mot tältet och sköts af Kolthoff. Det
hade nu upphört att regna, och vi lastade sakerna i
båten, togo ned tältet och styrde mot Sundevalls berg.
Under tiden hade det börjat drifva ut is från det inre af
Van Mijens Bay, dels i smärre flak, dels i stora obrutna
partier, på hvilka lågo storsäl (Phoca barbata) i
hundratal. Denna sälart håller sig i början af sommaren vid
den fasta isen i fjordarne, som vid denna årstid har en
mängd vakar och råkar, genom hvilka sälen kryper upp
för att sola sig, och genom hvilka han blixtsnabbt, om
fara hotar, kan kasta sig ned. Till sådan is kommer
också isbjörnen gärna för sälarnes skull, och då jag
1870 besökte Sundevalls berg den 19 juli, såg jag på
stranden alldeles färska spår af en björninna och hennes
unge. Då låg ännu is kvar här, men björnarne fingo
vi, trots spaningar i ett par dygn, icke se. Sundevalls
berg kallas af fångstmännen Blåhuk, och de få ej sällan
björn där. Möjligen vandrar den dit från östra kusten.

Det var intressant att iakttaga de många sälar, som
med isen drefvo ut ur fjordens inre, men snart visade
sig isens uppträdande mindre behagligt för oss. Den
drefs nämligen otroligt hastigt mot oss, och då vi voro
midt för Sundevalls berg samt minst ett par kilometer
från stranden, hade isen nått fram. Vi kunde ej ro mot
stranden, ty vattnet var här så grundt, att årorna redan
nådde bottnen. Isen spärrade vägen på ena sidan, det
grunda vattnet på den andra, och det fanns ej annan
utväg än att vända åter. Karlarne togo i med alla krafter,
och det blef en verklig kapprodd, men med godt resultat,
ty vi hunno fram till vår gamla tältplats före isen. Men
det var ej heller en minut för tidigt, ty vi hade ej väl
fått upp båten på land, förrän isen var framme och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free