- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
118

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han sig dock fullkomligt riktigt böra stanna i Recherche
Bay, emedan hans bakteriologiska undersökningar
därstädes ännu icke voro fullt afslutade.

Den 7 juli började jag undersökningen af den
sydöstra sidan af Van Mijens Bay innanför Mitterhuken och
fortsatte därmed äfven den 8. Arbetena skedde på så sätt,
att jag stundtals vandrade långs stranden, med afstickare
uppåt bergen för undersökning af lagerföljden, och
däremellan från båten aftecknade de i bergsidorna blottade
profilerna. Det började nu bli vackert väder, med
molnfria bergtoppar, delvis med solsken, hvilket naturligtvis
gjorde färden dubbelt angenäm. Vi sågo här inne flere
praktejdrar, af hvilka vi redan förut sett några vid Axels
öar. Att de häcka där, antages såsom sannolikt af
Nordenskiöld, och det är troligt, att karlarne, som åtföljde
Kjellström, togo några ägg af denna fågel i det innersta
af Van Mijens Bay. Att praktejdern verkligen häckar
på Spetsbergen bevisades för öfrigt längre fram,
därigenom att Kolthoff i Isfjorden sköt en hona, hvilken
hade begynnande liggfläckar. På de låga uddarne i Van
Mijens Bay funnos äfven stora skaror af ruggande
spetsbergsgäss, men de voro mycket skygga och gåfvo sig
undan på långt afstånd. Äfven prutgäss mötte emellanåt,
och jag sköt ett par småsälar, af hvilka vi dock endast
erhöllo den ena, som sjönk på så grundt vatten, att den
kunde fiskas upp med en ishacka. Blodet sprutade ännu
ur kulhålet i hufvudet, och Kulseth lät sig detsamma väl
smaka, genom att sätta munnen mot hålet, en bland
fångstmännen vanlig plägsed. Menander, som alltid var
vid frisk aptit, skulle försöka detsamma, men spottade
ut det under vådliga grimaser och uttryck af afsky. Själf
har jag aldrig kunnat förmå mig att dricka sälblod, men
däremot har jag många gånger ätit kött af olika slags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free