Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under Grönlandsexpeditionen 1899, då samma lodlina
ånyo användes.
Redan vår första lodning, som företogs i Isfjordens
mynning på 405 meters djup, gaf mycket intressanta
resultat. Temperaturen, som vid ytan var +5°, var
ännu vid bottnen + 3 °, medan Gustaf Nordenskiöld, som
lodade på samma ställe 1890, erhöll en temperatur af
— 0,5° à — 0,7° vid 100 meters djup och vid 300 meters
djup — 0,2 °. Den nuvarande höga temperaturen
ådagalade, att golfströmmen löpte in med en mäktigare
vattenmassa än förut, hvilket äfven förklarar de under året
rådande ovanligt gynnsamma isförhållandena. Vi lodade
sedan på eftermiddagen samma dag sydväst om Prince
Charles Foreland, där djupet var 240 meter, hvarpå jag lät
styra upp mot detta land för att där låta företaga en
landstigning. Södra delen af Forelandet erbjuder en viss
likhet med nordspetsen af Andön, ett isoleradt bergparti
i söder, därpå en låg mark, lik Andöns nedsänkta
kolområde, och norr om denna det egentliga berglandet.
Detta är en vacker kedja af taggiga toppar med glacierer
emellan. Vi styrde upp mot en bukt, belägen mellan
de toppar, som af den franska expeditionen på »la
Manche» 1892 kallats »Sommet fourchu» och »Sommet rond»
och hvilken bukt skulle kunna benämnas efter detta fartyg.
Klockan half tolf på natten lades bi i bukten, och en
af de stora båtarne, med Haslum såsom styrman och
fyra roddare, sändes i land med G. Andersson,
Hesselman och J. G. Andersson. Som hela utfärden endast
skulle räcka i några timmar, kunde naturligtvis icke
någon omfattande undersökning företagas. Men jag ansåg
det i alla fall för vissa geologiska spörsmål vara af vikt
att få konstateradt, huruvida, såsom antagligt var,
heklahookformationen var anstående äfven på Forelandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
