Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom vid uppdykandet taga ett språng öfver vattnet. Två
fångstjakter syntes närmare land i den is, som vi nyss
passerat.
Det öppna vattnet räckte ej länge, utan snart kommo
vi åter in i is, genom hvilken vi sedan fortsatte
återstoden af dagen. Den var dock gles med jämnstora flak,
där och hvar gulbruna. Vi tyckte det vara på tiden
att vi skulle få syn på någon björn, och när vi på
eftermiddagen drucko en toddy, skämtades med att den dracks
före i stället för ofvanpå den efterlängtade björnjakten.
När jag sedan kom upp på däck, fick jag se en
storsäl på ett isflak, och som det ej låg vidare ur kursen,
lät jag styra dit samt gick fram i fören för att skjuta.
Men det blef obegripligt nog en bom, och ej bättre tog
en kula, som jag sände efter en småsäl i vattnet. Det
var något tjocka, och när jag såg akteröfver, märkte jag
ett djur på ett annat flak, som vi redan passerat. Jag
tyckte först att det var en stor säl, men såg snart att
det var en björn, som tryckt sig ned, men som nu reste
sig och gaf sig i väg. Den hade antagligen lurat på
den säl, efter hvilken jag skjutit, och det var i sista
ögonblicket jag fick se den, ty den var nära att försvinna
i dimman. Kaptenen, som stod på kommandobryggan,
varskoddes genom ett rop, och han såg nu björnen springa
öfver flaket och gifva sig i vattnet. Antarctic svängde
om, och snart hade vi hunnit i fatt den, hvarpå den
fotograferades af Hamberg. När jag skulle skjuta den,
bad Kolthoff, att jag skulle akta kraniet, hvilket han
önskade tillvarataga, hvarför jag sköt kulan genom halsen.
Som björnen blödde mycket, trodde vi att den snart
skulle vara död, men då vi satt ut båten, sam den
bra undan. Jag sköt åter en kula för lågt för att vara
dödande, och då björnen därpå sprang upp på ett litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
