Petters och Lottas jul / 18 (1947) Author: Elsa Beskow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petters och Lottas jul

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Linneorna hade blommat ut för länge sedan, men det låg
långa rankor kvar härs och tvärs över mossan. Och det
blev allt tätare med linnearankor, ju längre in i skogen de
gick. Och rätt som det var, fick de höra att någon sjöng.
De skyndade dit och fick se en man som satt utanför en
kolarkoja och sjöng, medan han knäppte på en gitarr. Petter
och Lotta stod stilla en lång stund och tittade på honom,
utan att han märkte det. Han hade arbetskläder på sig och
såg inte just ut som en prins. Men han hade ju svartlockigt
hår och sjöng så bra och bodde precis där det fanns mest
linnearankor, så nog måste det vara prinsen i alla fall,
tänkte de.



Därför gick de närmare, och då vände han på huvudet
och fick se dem.

— Vad vill ni? frågade han.

— Är du julbocken? frågade Petter.

Då skrattade han.

— Ja, åtminstone var jag det i julas för grannens ungar,
sa han. Följ med mig nu, så ska ni få se hur en kolmila
ser ut!

Och så gick han bort till en mila, som det rykte litet ur
toppen på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>