Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det lilla vindsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Här Pollyanna, är ditt rum; din koffert är här
också, ser jag. Har du någon nyckel? Pollyanna
nickade utan att säga något. Hennes ögon voro vidöppna
och hade ett förfärat uttryck.
Mostern rynkade pannan.
”Då jag frågar dig om något, Pollyanna, så får jag
be, att du svarar med ord och inte bara med huvudet.
”Ja, moster Polly.”
”Tack, det var bättre. Jag tror, att du har allt vad
du behöver”, fortsatte hon med en snabb blick åt
handdukshängaren och vattenkannan till. ”Nancy kan
komma och hjälpa dig packa upp. Klockan sex äta vi
kvällsmat.” Så gick hon ut ur rummet och nedför
trapporna.
Under ett par minuter stod Pollyanna alldeles
orörlig och såg efter henne. Sedan vände hon sig mot sin
lilla koffert, som för ej så länge sedan hade stått i
hennes eget lilla rum i det avlägsna hemmet. Nästa minut
stapplade hon som en blind fram till den och föll på
knä bredvid den, med sitt ansikte gömt i händerna.
Så fann Nancy henne, då hon efter några minuter
kom upp till vindsrummet.
”Så ja, så ja, mitt stackars lilla lamm”, tröstade hon
och slöt den lilla flickan i sina armar. ”Jag var just
rädd, att hon skulle bli så här ledsen.”
”O, Nancy, jag är elak och stygg, Nancy —
förfärligt stygg”, snyftade hon. ”Jag kan bara inte förstå,
att Gud och änglarna behövde min pappa bättre än
jag.”
”Det gjorde de inte heller”, vågade Nancy påstå.
”O, Nancy, hur kan du säga så.” Hennes ögon voro
fulla av fasa över dessa ord, och hon slutade upp att
gråta.
”Så ja, så ja, barn, jag menade det inte”, sade Nancy
och såg generad ut. ”Kom nu, så ska vi öppna din
koffert och taga upp dina klänningar — det ska
minsann gå som en dans, ja, det ska det.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
