- Project Runeberg -  Pollyanna /
44

(1918) [MARC] Author: Eleanor H. Porter Translator: Elsa Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Plikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon lovade, att om bara fröken Polly tillät det, skulle
Pollyanna snart få följa med henne hem och hälsa på.

”Och så’na vackra namn de ha, dem skulle du
säkert tycka om”, suckade Nancy. ”De heta Algernon,
Florabelle och Estelle. Jag — jag riktigt avskyr Nancy.”

”O, Nancy, så rysligt att säga så. Varför?”

”Därför att det inte är så vackert namn som de
andras. Ser du, jag var den första, och mamma hade ej
börjat läsa så många berättelseböcker med vackra namn
i på den tiden.”

”Men jag tycker om Nancy, just därför att du heter
det”, förklarade Pollyanna.

”Hm! Du kunde ju lika väl tycka om Clarissa
Mabelle”, svarade Nancy fyndigt, ”och för mig vore det
mycket roligare att heta det. Det är något till stiligt
namn!”

Pollyanna skrattade.

”Men du kan ändå vara glad, att du inte heter
Hepziba.”

”Hepziba!”

”Jaa, det heter fru White. Hennes man kallar henne
ibland ’Hep’, och hon tycker ej om det. Hon säger,
att när han ropar ’Hep, Hep’, så känner hon det, som
han nästa minut skulle ropa Hurra. Och det tycker hon
inte är trevligt.”

Nancys mulna ansiktsuttryck lystes upp av ett
trevligt brett leende.

”Ja, du slår då huvet på spiken. Vet du vad — aldrig
mer kan jag höra ’Nancy’ utan alt tänka på ’Hep, Hep’
— och få mig ett gott skratt. Och det ä jag glad
över”... Hon avbröt sig och såg menande på den lilla
flickan. ”Säg mig, Pollyanna, lekte du den där leken nu,
då du sa’, att jag skulle vara glad för att jag inte hette
Hepziba?”

Pollyanna såg fundersam ut. Och så skrattade hon.

”Ja, Nancy, så var det. Jag lekte den, men utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 28 11:08:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pollyanna/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free