- Project Runeberg -  Pollyanna /
72

(1918) [MARC] Author: Eleanor H. Porter Translator: Elsa Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Jimmy, en ny bekantskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visst inte vidare bra — hon hade så länge varit
missnöjd med allt; därför var det icke nu så lätt att vara
glad över något. Men det gick bättre och bättre;
Pollyannas vänliga hjälp och glada skratt åt hennes misstag
gjorde henne allt ”styvare”. Den dagen hade hon sagt,
att hon var glad, att Pollyanna hade med sig sylta, ty
det var just det hon ville ha. Och det var ju ett stort
framsteg.

Pollyanna tänkte just på fru Snow, då hon helt
plötsligt fick syn på gossen. Han satt som ett litet
bedrövligt bylte vid vägkanten och täljde modstulen på en
käpp.

”Hallå!” sade Pollyanna vänligt. Pojken gav henne
en blick och tittade sedan åt annat håll.

”Hallå på dej!” svarade han halvhögt.

Pollyanna skrattade.

”Du ser då inte ut, som du kunde bli glad, inte ens
åt sylta”, sade Pollyanna och ställde sig framför honom.

Pojken skruvade på sig och såg förvånad på henne.
Sedan började han tälja på sin käpp igen med en
gammal slö kniv, som hade bara ett halvt blad.

Pollyanna tvekade ett ögonblick, sedan satte hon sig
bekvämt ned på gräset bredvid honom.

Trots alla sina modiga påståenden, att hon var van
vid Kvinnliga hjälpföreningen och gammalt folk och
att ”hon alls inte brydde sig om det”, hade hon ganska
ofta längtat efter en jämnårig att prata med. Och nu
passade hon på.

”Jag heter Pollyanna Whittier”, sade hon vänligt.
”Vad heter du?”

Gossen skruvade på sig igen; han gjorde till och med
en ansats att stiga upp, men satte sig igen.

”Jimmy Bean”, grymtade han med trumpen
likgiltighet.

”Det var bra. Nu äro vi bekanta. Jag är glad åt
att du också presenterade dig. Det gör inte alla, ser du.
Jag bor hos fröken Harrington. Var bor du?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 28 11:08:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pollyanna/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free