Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Väntan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och nu får di fara opp i Pollyannas säng, om det rogar
henne. Gör inte fröken annat, så flöttar hon på
glasgrannlåten från det ena fönstret te det andra, så att
regnbågarna ska ’dansa’, som barnet säger. Och
blommor från Cobbs drivhus har fröken köpt tre gånger.
Och så sant jag heter Nancy, har fröken Polly haft
håret kammat likadant nu i flera dagar, bara för det att
barnet tycker så mycket om det.”
Gamle Tom småskrattade.
”Jaha, och jag töcker, att fröken Polly ser bra ut med
krullerna kring pannan”, sade han litet kort.
”Det nekar ingen te. Hon ser ut som folk nu, det gör
hon verkligen — nästan. Hör nu, Tom, vem var det,
som var kär i henne. Det kan jag inte bli klok på.”
”Inte får Nancy det ur mej, inte”, sade Tom med
ett brett grin.
Men i ett nu dog löjet bort ur hans ögon, och han
frågade: ”Hur mår hon i dag, den lilla tösen?”
Nancy skakade på huvudet; hennes ansikte fick också
ett allvarligt uttryck.
”Hon ä likadan, Tom. Det ä nog ingen vidare
skillnad, som jag eller någon annan kan se. Hon ligger
där och sover och pratar lite och försöker att le och
’vara glad’ för att solen skiner och månen lyser eller
någonting sådant där. Det kan ta hjärtat ur bröstet
på en stackare.”
”Jag vet det; det hör till leken — Gud signe hennes
lilla hjärta”, nickade gamle Tom.
”Talade hon om den där leken för Tom också?”
”Ja då, det talade hon om för länge sedan.” Den
gamles läppar darrade, och så fortsatte han: ”Jag gav
mej en dag för att jag var så böjd och krokryggig, och
vad tror du den lilla solstrålen sa då? Hon sa, att jag
’kunde vara glad över att jag inte behövde böja mig
så mycket, då jag rensa’ ogräs, för jag var redan
halvvägs te jola.’”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
