Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— bl —
heroskulten kunnat uppväxa ur förfädrens kult, men det
gör det omöjligt att draga någon rät utvecklingslinje från
den allmänna själakulten öfver heroerna till de olympiska
gudarna. De senares karaktär af naturgudomligheter är
nu tämligen tydlig, men samma egenskap tillkommer en
del af heroerna. Om dessa betraktas som ur
själakulten framvuxna angudar, äro de olympiska gudarna
endast högre utvecklade heroer. Det är endast olika
stadier i samma utvecklingsserie. Den grekiska religionen
skulle då förete alldeles samma karaktär som den nutida
hinduismen.
Så betraktas den också af exempelvis Furtwängler
Han ansluter sig i detta fall endast till de teorier, Lippert
framställt om religionens ursprung och utveckling. För
Lippert är som för Spencer endast de aflidnes andar
föremål för religiös dyrkan. Dessa andar tänkas ta sin bostad
i olika föremål. Däraf beror religionens utsöndring i
skilda typer. Så uppstår fetischismen därigenom, att
andarna taga sin bostad i döda ting2. Seden att lämna de
dödas kroppar åt djuren förde till tanken på de aflidnes
fortlefvande i djurform. Så uppstod totemismen3. Det
vanligaste sättet att befria sig från de döde var att
begrafva dem. Därför vardt jorden, i hvars sköte de aflidne
hvilade, framför allt annat den store fetischen4. Men
äfven i floder, berg, himlen och himlakropparna kunde
andarna ha sitt hemvist. Därur växte den högre
mytologien fram. I de gestalter, den skapar, kunna vi särskilja
tvänne moment: själfva naturföremålet och de andar, som
innebo i detsamma. Föreställningen skiftar, allt efter som
tonvikten lägges på det ena eller på det andra momentet.
Men föreställningens ursprung röjer sig i att tanken på
människans härstamning från och släktskap med
gudaväsendena i båda fallen har sin giltighet. Stadierna i
religionens utveckling äro alltså tre: den egentliga feti-
1 Sammlung Sabouroff I, 16.
3 Religion der europäischer Culturvölker, 10.
8 Lippert, Allgemeine Geschichte des Priesterthums I, 28.
4 Lippert, Gesch. d. Priesterthums, I, 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
