Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värde på dygnets medeltemperatur. På svenska stationer
afläsas ter-mometrarne kl. 8 f. m. samt kl. 2
och 9 e. m., och dygnets medeltemperatur erhålles
därigenom, att man tillägger aftonobservationen
fem gånger så stort värde som de öfriga. Till fem
gånger aftontemperaturen lägger man alltså morgon-
och middagstemperaturerna, naturligtvis med sina
resp. tecken, plus eller minus, och dividerar summan
med sju.
Det bör med skärpa varnas för att tillmäta
normalvärdena för de meteorologiska elementen allt
för stor betydelse. För att ett ställes klimatiska
beskaffenhet skall vara känd, är det ej nog med att ha
reda på normalvärdena på de meteorologiska elementen,
utan inan måste äfven känna, huru stora afvikelser
som kunna förekomma och huru stor sannolikheten är för
en afvikning af viss storlek. Två ställen, som under
vegetationsperioden båda ha en medeltemperatur af
t. ex. + 12°, äro ur jordbrukssynpunkt mycket olika,
om på det ena temperaturen hela tiden håller sig så
jämn, att den aldrig sjunker under noll, men man på
det andra riskerar, att det gång på gång kan bli flere
grader kallt, och dock synes en sådan olikhet icke i
inedeltalet. Om nederbörden på ett ställe i medeltal
under en längre följd af år befunnits ha ett visst
värde, är det ingalunda likgiltigt, om man hvarje år
har att påräkna ungefär denna nederbördsmängd, eller
om somliga år allt försmäktar af brist på regn, andra
år däremot allt fördränkes genom för ymnig nederbörd.
Medeltalen ha emellertid, blott man förstår att
använda dem med försiktighet, sin stora betydelse,
och det är mest med medeltal man rör sig inom
klimatologien.
Temperaturens dagliga gång.
För att åskådliggöra en storhets beroende af
en annan är en grafisk framställning ofta mera
belysande och fäster sig vida lättare i minnet
än en tabell, innehållande de siffror, som ange
sambandet mellan de båda storheterna. I meteorologien
använder man ofta och med största fördel grafiska
framställningar. Fig. 8 visar en sådan, som ger
en föreställning om temperaturens normala gång
under dygnets lopp dels under en sommarmånad, dels
under en vår- och en vintermånad i Upsala, den enda
plats i Sverige, där med fullt pålitliga instrument
tillräckligt många temperaturbestämningar i dygnet
göras, för att man skall kunna följa temperaturens
gång under dyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
