Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
tens temperatur på mycket stora höjder öfver
markens yta, har det blifvit ett viktigt mål för de
moderna meteorologernas arbeten att med tillhjälp af
fritt sväfvande luftballonger, antingen bemannade
eller obemannade och i sådant fall försedda med
registrerande instrument, eller ock medelst vid snören
fastade och med registrerande instrument utrustade
drakar utforska luftens temperatur på mycket stora
höjder öfver marken.
De hittills företagna bearbetningarne af det alltjämt
växande materialet visa, att temperaturen ingalunda
aflager jämnt, utan inom vissa lager hastigt, inom
andra långsamt eller rent af icke alls. Temperaturens
dagliga variation försvinner redan på 3-4,000 meters
höjd. Däremot framträder den årliga variationen
på mycket stora höjder. Så t. ex. är den år- KfT)
liga amplituden nära marken i Paris omkring 15 ,
men ännu på 9,000 meters höjd är skillnaden mellan
juli- och januari-temperaturerna 10. Vidstående
fig. visar typiska exempel på temperaturens af
tagande med höjden på olika breddgrader. I Europa
har det visat sig, att temperaturen icke aftager
upp till de högsta 0 höjder man lyckats nå med
själfregistrerande apparater. På en höjd, som vid
olika väderleksförhållanden växlar mellan 8,000 och
13,000 m - i vanliga fall på omkring 11,000 m - upphör
temperaturaftagandet, en liten stigning i temperaturen
inträffar och temperaturen blir i det närmaste
oförändrad till de högsta höjder, öfver 20,000 m, som
uppnåtts. Det allra högsta luftlagret kallas därför
det isoterma skiktet (se fig. 10 kurvorna för Paris
och Kiruna). Vid ekvatorn anträffas ej detta skikt,
utan temperaturen faller oafbrutet till de högsta
uppnådda höjderna. Temperaturen faller till under
-80°, och minimitemperaturen blir på grund häraf
lägre än i Paris och Kiruna, där temperaturfallet
slutar vid det isoterma skiktet. Fig. visar, att det
isoterma skiktet i Kiruna anträffats på lägre höjd än
i Paris, hvarför temperaturen där ej sjunkit så lågt
som öfver Paris. På stora höjder tilltager således
temperaturen från
-W -60° -80° -100° Fans_____Kmina,
Fig. 10. Temperaturens a f tagande med höjden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
