Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
följande natten vida större: intet kommer nu att
motverka eller hejda utstrålningen, ingen haltpunkt
finnes nu vid noll grader, ty det finnes ju ingen
dagg, som kan öfvergå till is; först vid -4^ hejdas
temperaturfallet, om solen ej gått upp, innan det
kommit så långt, och då kan skadan redan längesedan
vara skedd.
Naturligtvis kan temperaturen nere vid växternas blad
ej vara något väsentligt lägre än strax ofvan dem,
om luften är i rörelse, så att den luft, som är i
omedelbar beröring med de starkt utstrålande bladen,
undan för undan bortföres och varmare luft i stället
tillföres. Endast vid vindstilla har man sålunda att
befara frost.
Tillfälliga skyddsmedel mot nattfrost.
Sedan man numera har klar för sig nattfrostens natur,
har man kunnat utfinna medel att afvärja densamma,
när det ser hotfullt ut. Och hotfullt ser det ut,
när temperaturen sjunker raskt på eftermiddagen,
luften är stilla och klar, och man finner, att hennes
daggpunkt ligger under noll grader.
Ett af ålder i vårt land kändt och användt sätt
att rädda de späda ragaxeii från förfrysning är
att två man gå i ett par fåror med ett rep emellan
sig släpande på rågen. Folket brukar säga, att man
på detta sätt »stryker bort frosten», men af det
föregående är lätt att inse, hvad det är som sker och
som räddar rågaxen. Vid den nattliga utstrålningen
är det rågfältets öfversta yta d. v. s. axen samt
den allra närmast ofvan dem stående luften som blir
mest afkyld, och strykningen med repet åstadkommer
en välgörande rörelse, så att den kallaste luften
aflägsnas och varmare sådan, som befunnit sig dels
mellan stråna, dels ofvan det kallaste luftlagret,
kommer i beröring med och uppvärmer axen.
Denna metod kan naturligtvis komma till användning
endast i det allra minsta jordbruket, där fälten ej
äro större än att man snart nog kan promenera öfver
dem. Ett effektivare skyddsmedel, som verkar öfver
ett större område, är upptändandet af eldar på och
omkring det fält, som man afser att skydda, en metod
som nått sin största fulländning i Finland. Att icke
det vid eldningen utvecklade värmet förslår i minsta
mån att ersätta värmeförlusten genom strålningen,
inses utan vidare, så mycket mera som den heta luften
stiger i höjden och bortgår. Det är alltså indirekta
verkningar af eldningen som skola utgöra skyddet. Man
kan tänka, att eldningen skall verka välgörande genom
den rörelse i luften, som uppkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
