Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 Åtgärder för minskning af frostländighet.
Sådana tillfälliga åtgärder som de nu beskrifna kunna
nog stundom vara till nytta, men, som redan nämnts,
man kan ock vidtaga sådana åtgärder med själfva
marken, att frostländigheten minskas. Till dessa
åtgärder hör i första rummet utdikning, ty är marken
sur, åtgår en god del af det värme, som tillföres
från solen under dagens lopp, till afdunstning,
hvarjämte vatten har fyra, fem gånger så stort
specifikt värme som markens beståndsdelar. Torrlagd
mark blir af dessa båda orsaker, när insolationen
öfverväger öfver utstrålningen, mycket mera uppvärmd
än vattendränkt sådan, men torrläggning ensamt kan
ej hindra frostens uppträdande. När utstrålning af
värme under natten pågår, är det nämligen ej nog,
att det finnes värme i jorden, utan delta måste ock
kunna hastigt strömma upp mot ytan för att ersätta
dennas värmeförlust. Men torrlagd kärrmark, och det
är ju sådan som särskildt är frostförande, får mycket
dålig värmeledningsförmåga, hvarför man måste öka
denna. Detta kan åstadkommas genom påkörning af sand
eller lera och genom lämplig mekanisk bearbetning.
Som torrläggning bland andra verkningar alltså har
två, som äro hvarandra motsatta, är det ej utan
vidare klart, om den är ett skydd emot eller om den
ökar frostfaran. Praktikens män, jord-brukarne, äro
ej villrådiga: deras erfarenhet har lärt dem, att de
efter utdikning och lämplig behandling af jorden få
pålitliga skördar från områden, som före utdikningen
varit riktiga »frostbon». Meteo-rologerna ställa sig
mera tviflande, och för att få frågan hvad vårt land
beträffar utredd, har man år 1907 väckt fråga om en
kommitté, som skulle anställa systematiska försök,
så snart medel till deras anordnande och fullföljande
blifvit anvisade.
Eftersom kall luft är tyngre än varmare, rinner hon
vid vindstilla från högre till lägre belägna ställen
och lagrar sig i sänkor alldeles som det kalla
vattnet. Såväl vattnet som den kalla luften samlas
således i de djupaste ställena i terrängen. Detta är
naturligt och är lätt att med termometrar påvisa, men
det framgår ock af det välkända faktum, att kalla,
lugna nätter lägger sig betande boskap icke mellan
kullarna i kuperad mark utan högt upp på deras spets,
alldeles säkert emedan det här är varmare. På grund
af att den kalla luften sålunda > rinner» utefter
sluttningarna, kan man minska frostländigheten hos
ett gärde dels genom att bereda den kalla luften
aflopp ned mot lägre marker, dels genom att hindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
