Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Kontinenterna utmärka sig ju för si It höga
lufttryck om vintern med däraf följande nedåtgående
luftströmning, klar luft och ringa nederbörd. Somrarna
däremot äro varma, lufttrycket lågt, luften strömmar
uppåt, hvaraf följer en allmän benägenhet för regn,
kon-vektiv nederbörd, och lokall kan det lätt uppkomma
häftig uppvärmning och stigning af luften, hvilket
orsakar de bekanta, spridda, men ofta mycket häftiga
regnbyarne. Ju mer utprägladt kontinentalklimatet
är, desto ojämnare blir nederbörden fördelad
under året, desto mera blir den koncentrerad till
sommarmånaderna (kurvan III). Så faller i del inre
af den slora asiatiska kontinenten fjärdedelen af
hela årets nederbörd under en enda månad, nämligen
juni, under det nederbörden hvarken i januari,
februari eller mars uppgår till fullt 2 procent af
årsnederbörden. Vintrarna äro synnerligen snöfattiga
och barmark myckel vanlig. Genom den intensiva kölden
tillfryser snart t. ex. Baj kalsjön, och som isen ej
täckes af snö, tilltager istäcket i tjocklek till
den grad, att man som bekant under rysk-japanska
kriget kunde draga fram järnbanan öfver isen och
med fullkomlig trygghet langa lider föra öfver de
tyngsta godståg.
I Europa blir fördelningen jämnare, men kurvan IV
i fig. 35 visar, alt inuti kontinenten äfven här
sommarregnen äro öfvervägande.
Pä hafven borde förhållandet vara del motsatta,
och ehuru kvantitativa bestämningar på fartygen ej
kunnat göras, är det otvifvelaktigt, att regnmängden
här får sitt maximum om vintern.
Kurvan V från nordvästra Kuropas kustområde tyder
decide-radt pä vinlerregn, men här framträder ännu
mera utpräglad en olikhet i regnmängden var och höst,
hvilken är karaktäristisk för kustländer, såvida ej
särskilda störande indy landen göra sig gällande. Del
är endast vinden frän hafvet som kan väntas medföra
regn: om våren är hafvet ännu jämförelsevis kallt
och alger föga vattenånga till luften: när denna
kommer in öfver det nu betydligt varmare landet,
aflägsnar hon sig allt mera från sin mättningspunkt,
och är landet ej myckel högt, sa att stigningen kan
åstadkomma kondensering, måste del i kustområdena bli
liten nederbörd om våren. Om hösten är förhallandel
del motsatta: när luften från det varma, starkt
afdunstande hafvet kominer in öfver det nu kalla
landet, blir det riklig kondensation och nederbörd.
Ännu ett exempel på en årlig period i nederbörden
anse vi oss böra anföra, l de ett stycke utanför
heta zonen belägna delarne af jorden, mellan den
tjuguatlonde och fyrationde breddgraden, inträffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
