Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
sålunda mången gång kan äga sin riktighet, om det
ock icke är regel. Hufvudriktningen blir i Europa
väst-östlig med dragning mot norr i Skandinavien,
mot söder i Italien.
Åskvädrens periodicitet.
Hvad beträffar periodiciteten, så förefinnes en
mycket utpräglad såväl daglig som årlig sådan, och
äfven andra perioder finnas.
I lig. 57 framställes grafiskt åskvädrens relativa
talrikhet under dygnets lopp i olika delar af
Europa. Frekvensen har ett mycket utprägladt maximum
ett par timmar efter tiden för högsta temperaturen.
Fig. ,V7.
Åskvädrens lalrikhet under di/gnets olika timmar i
procent af samtliga under di/gnel inträffade.
Af de båda slagen åskväder, om hvilka vi nyss talade,
äro inuti kontinenterna värmeåskvädren utan jämförelse
de talrikaste, och dessa förekomma ju om sommaren. Det
är därför naturligt, att diagrammet för åskvädrens
relativa talrikhet under årets lopp skall för ett
fastland få ett mycket utprägladt maximum under
årets varmaste månad såsom fallet är för Sverige i
vidstående figur.
I norra delen af Atlantiska hafvet med dess under
vintern särdeles låga lufttryck förekomma ej så sällan
vinteråskväder af cyklonal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
