Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IX. Väderleksförutsägelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Kända förebud för köld och värme eller
blidvader äro 1. ex. följande:
när det »skroar» i isen, blir det kallt,
när skogen mörknar, blir det mildväder,
när vintergatan är klar, blir det kallt,
är hon dunkel med mörka fläckar, blir det snö
eller töväder,
när hackspetten kominer till gårds, blir det köld.
Förutsägelser af väderleken en längre tid i förväg.
Innan vi närmare ingå på de vetenskapliga metoderna
för väderleksförutsägelser, som omfatta den eller
de närmaste dagarne, vilja vi med några ord beröra
frågan, huruvida det är möjligt att på vetenskapliga
grunder och sålunda med utsikt till framgång
någon längre tid i förväg förutsäga den kommande
väderleken. Den allmänna gången af väderleken från
årstid till årstid känner man ju, så att hvad det är
fråga om, är egentligen, huruvida några väsentligare
ändringar i väderlekens normala gång kunna längre
tid i förväg förutsägas.
Som väderleken hufvudsakligen beror på
temperaturförhållanden och vår enda värmekälla att
räkna med är solen, är det naturligt, att man af
förändringar i solen väntar sig förändringar i jordens
väderlek. Periodiska förändringar i solen finnas
verkligen, i det alt solfläckarna både i talrikhet
och utbredning ha maxima ungefär hvart elfte och
minimina hvart elfte år. Man trodde sig ock en tid
ha konstaterat, att temperaturen på jorden var lägre
vid solfläcksmaximum, och trodde sig sålunda ha
funnit ett medel att förutsäga varma och kalla år,
men noggrannare undersökningar ha visat, alt dessa
slutledningar voro förhastade.
Näst solen är månen den himmelskropp, som tilldrager
sig den största uppmärksamheten, och som dessa båda
himmelskroppar efter en period af 19 år, den Melonska
cykeln, intaga nästan alldeles samma ställning i
förhållande till hvarandra och till jorden, så atl
månskiftena inträffa vid samma tider på dagen som 19
år förut, trodde man, att väderleken skulle genomlöpa
samma period. På grund häraf infördes länge i de
svenska almanackorna för hvar dag af året den samma
dag 19 år förut rådande väderleken. Denna period i
väderleken, liksom ock en del andra, som man troll
sig spåra, ha slåtl sig lika slält inför kritiken
som den på solfläckarne grundade perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
