- Project Runeberg -  Populär Radio / 1937 /
10

(1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

POPULÄR RADIO

Efter en ytterst omsorgsfull slipning och polering
placeras spegeln i en lufttät stålkista, i vilken finnes en
kabel, överdragen med aluminium. Sedan kistan
evakuerats, sändes genom kabeln en elektrisk ström, som göres
så stark, att aluminiumskiktet förgasas. Härvid fylles det
lufttomma rummet med aluminiumatomer, vilka efterhand
avsätta sig på glaset och bilda en speglande beläggning.
När kistan sedan öppnas, bildas genom luftens syre ett
ytterst tunt men starkt skikt av aluminiumoxid, som
skyddar spegeln mot kemisk och mekanisk påverkan.

För uppvärmning av den gigantiska glödtråden — den
är tio meter lång och »biggest in the world» — erfordras
en effekt av flera kilowatt.

Fig. 3. Lorenz’ »Textophon» är en sinnrik kontorsmaskin, som
gör chefen oberoende av sin stenograf.

Urladdningsrör och termoreläer i
hortikulturens fjänst.

För att stimulera växternas kolsyreassimilation och
därmed påskynda utvecklingen har under ljusfattigare
tider anordnats konstgjord belysning i växthusen. Härför
har konstruerats särskilda gasurladdningsrör, som lysa
utan att värma och som därför omvandla nära hundra
procent av den elektriska energien i ljus. De äro inbyggda
i smala reflektorer och försedda med en elektriskt
uppvärmd katod, varigenom uppnås att gasen »tänder» vid
en spänning av 220 voit. Drivhusrören kunna således i
motsats till ljusreklamrören anslutas direkt till
belysningsnätet, och endast för uppvärmningen av glödtråden
erfordras en för resp. rörtyper särskilt avpassad
spänning, vilken uttages över en mindre transformator. Denna
är kombinerad med ett termorelä, som först efter en
minut kopplar in den fulla driftspänningen. Till
anläggningen hör dessutom ett kopplingsur, som automatiskt
tänder och släcker lamporna på bestämda klockslag.

Världens längsta glödtråd.

I det nya amerikanska jätteteleskopet, som f. n. är
under byggnad vid Corning Glass Works i New York,
skall användas en spegel med fem meters diameter. Som
speglande beläggning har valts aluminium, dels emedan
denna metall har större reflexionsförmåga än silver, dels
emedan den är i stånd att uppfånga ultraviolettstrålningen
från stjärnorna och nebulosorna.

Folieringen av det väldiga glasblocket — det väger
nära 20 ton — skall utföras enligt en metod, som inom
radiotekniken är känd under namnet katodförstoftning.

Fotografering av elektronernas banor.

Enligt allmänt vedertagna teorier kan en atom järn
föras med ett planetsystem i en mer än mikroskopisk
liten värld, i vilken en eller flera negativt laddade elek
troner kretsa i elliptiska banor kring en positiv central
sol — den s. k. protonen. Elektronerna äro så ofattbar
små, att det går en million millioner av dem på milli
metern, men trots deras litenhet har det lyckats veten
skapsmännen att få veta en del om deras vanor. I allmän
het äro de bundna med enorma krafter vid atomkärnan,
men de förekomma även fria och utslungas i billiontal
från glödtrådarna i våra radiorör.

Vad elektronerna representera i verkligheten vet man
inte, men man kan se deras verkningar i norrskenet, som
anses bestå av elektronknippen, upprullade i tunna
spiraler kring kraftlinjerna från jordens magnetiska poler.
Det smaragdgröna, i rött skiftande ljuset uppkommer
därigenom att elektronerna sammanstöta med
luftmolekyler, vilka därvid splittras.

Emellertid har det även konstruerats apparater, med
vilka elektronernas banor kunna göras synliga och t. o. m.

Fig. 4. Wilsons dimkammare består av en mässingscylinder a med
en glashuv b och en rörlig kolv c, som plötsligt kan sänkas. Med
denna sinnrika apparat kunna elektronernas banor fotograferas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popradio/1937/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free