Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
POPULÄR RADIO
beroende av frekvensen hos oscillatorn: ett cirkelvarv
motsvarar en period av oscillatorfrekvensen.
Den största fördelen med denna koppling är, att någon
synkronisering av avlänkningsfälten icke behöves, ty det
är ju samma oscillator, som åstadkommer de båda
erforderliga fälten. En annan fördel är, att oscillatorns
amplitud, som bestämmer cirkelns diameter, endast
obetydligt påverkas, då frekvensen omställes.
Inställning av cirkeldiametern till lämplig storlek sker
med ett variabelt motstånd i svängningskretsens
anod-tilledning. Detta motstånd bidrager samtidigt till att
reducera övertonerna från oscillatorn. Dessa äro nämligen
skadliga, emedan de göra, att ljusfläckens hastighet i
cirkelbanan ej blir konstant.
Synkronisering av oscillatorn med en yttre frekvens
kan ske på vanligt sätt genom styrning av gallerkretsen
såsom antydes i schemat. Sker denna synkronisering med
en kristallstyrd oscillator, så blir tydligen ljusfläckens
hastighet känd med mycket stor noggrannhet.
Vi återkomma nu till den tidigare nämnda, koniska
kondensatorn, som återgives skuggad i fig. 1.
Elektronstrålen, styrd av oscillatorn såsom nyss beskrivits, svänger
hela tiden runt i mellanrummet mellan denna
kondensators båda elektroder. Lägges en spänning på denna
kondensator, fungerar den alltså som ett
avlänknings-system, vars inverkan på elektronstrålen är helt oberoende
av dennas tillfälliga läge. Ljusfläckens utslag från
cirkelbanan kommer alltid att ske vinkelrätt mot densamma.
Det i fig. 1 längst till vänster antydda oscillogrammet
erhålles, om en sinusspänning med en frekvens, som är
åtta gånger större än oscillatorfrekvensen, lägges på den
koniska kondensatorn.
Oscillografens praktiska utförande avviker ej mycket från
det vanliga. Vinjettbilden visar apparatens yttre och fig. 2
Fig. 2. Oscillografens innanmäte. Man urskiljer bl. a.
oscillatorspolarna på ömse sidor om röret samt utanför dem två fyrkantiga
spolar, vilka användas för justering av oscillogrammets läge
på skärmen.
Fig. 3. Spiraldiagram av över 4 m längd, lämpligt för noggrann
tidsregistrering.
dess innanmäte. Av rattarna användes en för justering
av cirkelns form, två för att förflytta den i sidled resp.
vertikalt och en för inställning av diametern. Alla dessa
justeringar utföras med hänsyn till en på glaset uppritad
referenscirkel synlig på vinjettbilden. De övriga rattarna
användas för frekvensinställning m. m.
Cirkelns diameter är omkring 10 cm, och ett utslag
i radiell led av 3 cm kan tillåtas med bibehållet rätlinigt
samband mellan spänning och utslag. Känsligheten är
omkring 0,4 mm/V för det radiella utslaget.
Konstruktören har använt oscillatorfrekvenser uppemot
200 kHz utan att möta några nämnvärda svårigheter. En
dylik frekvens innebär, att ljusfläcken i cirkelperiferien
rör sig med en hastighet av omkring 60 km/s. Man kan
tydligen tack vare denna stora hastighet mäta mycket
kortvariga förlopp, enligt vad som uppgives ända
ned-emot 2,5 . lO 8 sekunder.
Skall oscillatorfrekvensen kunna varieras inom mycket
stora områden, blir det nödvändigt att använda utbytbara
spolar. I modellapparaten har det dock lyckats att med
ett och samma spolpar få in hela området 1000—
20 000 Hz.
Bland de anförda resultaten förtjänar framför allt det
att framhållas, varav ett fotografi återgives i fig. 3. Den
spiralformade kurvan har åstadkommits på så sätt, att
den registrerade spänningen, vars sju impulser synas
längst ned till höger, sammansatts med en vanlig,
såg-formad kippspänning. Den så erhållna, resulterande
spänningen kopplades till den koniska kondensatorn.
Härigenom erhölls spiralen i oscillogrammet, vars längd i
verkligheten var över 4 meter. Förhållandet mellan det största
och det minsta tidsintervall, som man kan mäta på denna
långa skala, blir ett tal av storleksordningen 1 000, ett
mycket högt värde i jämförelse med vad som kan
uppnås vid den vanliga registreringen i rätvinkliga
koordinater.
Rptr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
