Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
115
svaga signaler. Den verkar på både blandarröret och
mf-röret, även på kortvåg. Här erhålles en viss frekvensdrift
hos oscillatorn, vilket är anledningen till att man ofta
låter AVK:en verka på enbart mf-röret vid
kortvågsmottagning.
Spänning till den signallikriktande diodsträckan
uttages från To:s sekundär. Motståndet R7 i förening med
kondensatorerna C20 och C21 utgör ett filter för
mellanfrekvensen. Rs är diodens belastningsmotstånd och
tjänstgör samtidigt som manuell volymregulator. C20 och C21
bilda den erforderliga shuntkapaciteten över
belastningsmotståndet. R7 är litet i förhållande till Rs för att man
ej skall förlora nämnvärd del av den lågfrekventa
signalspänningen.
Förstärkarsystemet i 6Q7 är som synes
motståndskopp-lat till slutröret. Förstärkningsfaktorn hos 6Q7 är 70,
varför relativt stor förstärkning erhålles. Större
förstärkning kan uppnås med dubbeldiod-pentoden 6B8 i
motståndskoppling, men dioden får därvid arbeta med lägre
signalspänning och ger större distortion vid djup
modulering av bärvågen.
Motståndet Ri.-, utgör i förening med kapaciteten
galler—katod i slutröret ytterligare ett filter för
mellanfrekvensen. Ria måste vara litet i förhållande till Ri6,
ty eljest förlorar man lågfrekvent signalspänning.
Slutpentoden 25A6 ger vid 180 V anodspänning en
utgångseffekt av 2,75 W vid 10 % distortion, varför
ljudstyrkan blir tillräcklig för normala behov.
Skärmgaller-spänningen får ej gå över 135 V.
Nätaggregatet är utfört på vanligt sätt. Rörens
glödtrådar äro för att förenkla schemat ritade invid
förkopplingsmotståndet R19 i stället för att dragas fram till de
skilda rören. De kopplas i samma ordning som
typbeteckningarna angiva. Likriktarröret är av typen 25Z6
(metallrör liksom de övriga rören i mottagaren).
Motstånden R20 och R2i på vardera 100 ohm äro nödvändiga
vid anodspänningar över 125 V eff. på likriktarröret.
Kortvågsstationerna på två ställen av skalan.
Trots den relativt höga mellanfrekvensen (465 kc/s)
kommer varje kortvågsstation in på två ställen på skalan.
Dessa ligga emellertid längre från varandra än då
mellanfrekvensen är 110 à 130 kc/s. Avståndet mellan de
två punkterna på skalan är lika med 2 gånger
mellanfrekvensen, således i detta fall 2X465=930 kc/s men vid
t. ex. 110 kc/s mellanfrekvens endast 2X110=220 kc/s.
Av detta förhållande framgår, att man på
kortvågsområdena ej kan effektivt skydda sig mot spegelinterferens,
ehuru den högre mellanfrekvensen är gynnsammare än
den lägre. Man kan vid den här beskrivna mottagaren
notera en avsevärd skillnad mellan känslighetsgraderna
Fig. 3. Mottagaren snett bakifrån. Närmast ses nätmotståndet, som
bör vara av kraftig typ, så att det ej blir alltför varmt. Chassiet
är spänningsförande, varför en skyddsisolering inlagts bakom
antenn- och jordhylsorna (för att chassiet ej skall kunna jordas).
Om stationsskala skall användas, måste dess gradering passa för
gangkondensatorn och spolarna.
vid den högre och vid den lägre mottagningsfrekvensen
för varje station, i det att känsligheten vid den högre
frekvensinställningen (den rätta) är större än vid den
lägre frekvensinställningen. Vid prov med en
signalgenerator får man större känslighet vid den lägre
frekvensinställningen hos generatorn.
Har man tillgång till en noggrant frekvenskalibrerad
signalgenerator, kan man enligt ovan kontrollera, vilken
mellanfrekvens en viss superheterodyn arbetar med. Man
kan till och med göra detta genom att taga in en och
samma station på dess två punkter på mottagarens skala
(således utan hjälp av signalgenerator), förutsatt att
mottagarens skala är någorlunda väl kalibrerad.
Vi skola i nästa nummer återkomma till vissa speciella
konstruktionsdetaljer hos mottagaren samt även närmare
beröra dess trimning.
Värden på motstånd och kondensatorer.
Under kopplingsschemat äro samtliga värden på
motstånd och kondensatorer angivna. Kondensatorernas
kapacitet är angiven i uF (mikrofarad) eller pF
(piko-farad). Den sistnämnda enheten användes numera i stället
för enheten cm (centimeter) och är ungefär lika stor
som denna. (1 pF=0,9 cm; 1 cm=l,l pF.) Enheten pF
är för övrigt samma enhet som jujuF (mikro-mikrofarad);
man har ändrat namnet till pikofarad, som är lättare att
uttala. •
För vissa kondensatorer är angivet, att de skola vara
glimmerisolerade (keramiskt isolermaterial går
naturligtvis lika bra), och härmed avses att fordringarna på kon-
Forts. ä sid. 120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
