Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 POPULÄR RADIO
ULTRAKORTVÅG EN
i om hobby*
Av fabrikör Claes Janson
Det är ju så att en hobby, av vad slag den vara
må, måste äga förmågan att vara
stimulerande. Den skall verka som en sporre på
fantasien, men den får inte vara så krävande, att dess
utövande omöj liggöres av tekniska eller ekonomiska
orsaker. Ännu för bara en 4 à 5 år sedan kunde en amatör
ha mycket nöje av att snickra ihop en
rundradiomottagare, men ’dels har detta ej längre nyhetens behag och
dels ställer det sig numera både besvärligt och dyrbart
att bygga en god distansmottagare. Detta var nog också
anledningen till att radioamatörernas antal starkt
minskades, och för ett par år sedan såg det rent tröstlöst ut
för de ännu existerande radioklubbarna.
De senaste åren har det dock börjat blåsa nya, friska
vindar för radioamatörerna, och dessa vindar heta
ultrakortvåg och television. Här finns det nya områden, där
amatören kan framföra sin hobby i frihet.
Genom samtal med åtskilliga amatörer har jag fått
den uppfattningen, att det är ytterst få som gett sig in
på experiment med ultrakortvåg. En av orsakerna till
* Föredrag i Stockholms Radioklubb den 2 mars 1937.
det ringa intresset är kanske ultrakortvågens (som det
’hittills ansetts) ringa räckvidd. Den som varit van vid
att fara jorden runt med sin 40 meters »kärra», tycker
kanske att det är bara strunt att få nöja sig med
korrespondens inom de närmaste milen. Kortvågen i all ära,
men som experimentobjekt torde den vara rätt uttröskad,
under det att ultrakortvågen är relativt outforskad. En
annan orsak torde vara att de svenska radiotidskrifterna,
enligt mitt förmenande, ägnat allt för litet intresse åt
ultrakortvågen, som dock säkerligen blir det
våglängdsområde, inom vilket framtidens radioteknik kommer att
utveckla sig.
Redan nu nyttjas ju ultrakortvågen för många
ändamål, av vilka dess användning för televisionsradiering
torde ha det största allmänna intresset. Experimenterande
med television blir nog för närvarande, då man måste
bygga både sändare och mottagare själv, allt för dyrbart
för de flesta amatörer. Det torde dock ej dröja så värst
länge förrän vi i Sverge, liksom nu är fallet i t. ex.
England och Tyskland, få televisionsradiering, och då
gäller det att vi dessförinnan gjort oss förtrogna med
det våglängdsband, på vilket televisionen arbetar.
Fig. 1. Kopplingsschema för enkel ultrakortvågssändare (Hartley).
Spolen L och kondensatorn C kanna utföras enligt fig. 9, som
visar en sådan sändare, byggd av förf. för ca 10 år sedan. Den
fungerar fortfarande fullt tillfredsställande.
L=1 varv, diam. 120 mm, tråd 3 mm.
HFD=40 varv, diam. 10 mm, tråd 0,15 mm.
C=25 pF. C,=200 pF. R=20 000 ohm.
Fig. 2. Ett par sändare av modern typ för ultrakortvåg. Avstäm•
ningskondensatorn utgöres i båda fallen av ett par metallplattor
med reglerbart inbördes avstånd. Högfrekvensdrosslarna lindas
lämpligen i sektioner, såsom vid sändaren till vänster. Den till
höger visade sändaren har synnerligen små dimensioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
