Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. September - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
155)
Televisionen största dragplåstret —
Allvågssupern slår fullständigt igenom —
— Småsuprarna ha blivit billigare
Av civiling. Mats Holmgren
D
en engelska radioindustrins årliga mönstring
har hållits i Olympia i London och enligt
uppgift som vanligt slagit alla rekord i fråga
om publikfiekvens. Utställningen, som är den 16:e i
ordningen i sitt slag, hade denna gång särskilt ägnats åt
televisionen, vilken tyckes tagit en oanad fart i England.
Naturligtvis visade alla firmor även sina nya modeller
av vanliga radiomottagare och övriga nyheter inom
radiobranschen. Som nyhet för året hade inrättats en historisk
avdelning, vilken tilldrog sig oväntat stort intresse från
allmänhetens sida. Om detta vittnade den nästan olidliga
trängsel, som ständigt rådde på denna avdelning.
Det engelska rundradiobolaget bidrog med
programpropaganda och speciell reklam för den hela imperiet
omspännande kortvågsradion. Sålunda visades på en serie
upplysta världskartor de olika kortvågssändningarnas
räckvidder vid olika tidpunkter. Vidare bidrog det
engelska post- och telegrafverket med demonstrationer över
verkan av olika slags störningar, speciellt vid television.
Ävenså var en störningsbyrå anordnad, där allmänheten
kunde anmäla sina störningsbekymmer.
Alla mottagare äro superheterodyner.
I fråga om radiomottagarna voro icke många tekniska
nyheter att anteckna. Mera intressant var att studera i
vilken utsträckning de redan kända och i denna tidskrift
tidigare omtalade tekniska finesserna på radioområdet
använts i de fabriksgjorda mottagarna. De raka
mottagaretyperna hade praktiskt taget försvunnit och
representerades huvudsakligen av några portabla batterimodeller.
Endast en firma utställde en mera pretentiös mottagare
av den raka typen. Denna var endast avsedd för
lokalmottagning med speciellt god ljudkvalitet.
Superheter-odynen höll sin position som den populäraste
mottagaretypen, även i den billigaste prisklassen.
Hos varje mera betydande fabrikant fann man en liten
allvågssuper med de vanliga tre våglängsområdena.
Rör-bestyckningen var vanligen blandarerör, högfrekvensrör,
detektor-lågfrekvensrör samt slutrör och likriktarrör.
Automatisk volymkontroll fanns givetvis, men i övrigt
hade man sparat på finesserna i största möjliga
utsträckning. Även i fråga om utstyrsel och skalanordningar hade
största sparsamhet iakttagits, detta för att få ned
apparatens pris i möjligaste mån. Experimentet från
föregående år att utesluta lågfrekvenssteget och direkt låta
Fig. 1. En stiljuli mottagare med särskild skala jör
kortvågsinställningen. (»Ferranti».)
Fig. 2. Typisk allvågssuper i den lägre prisklassen. (»Burndept».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
