Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Oktober - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
POPULÄR RADIO
Elektrolylliondensalorer
Undersökningar vid Philips
laboratorium i Eindhoven
För Populär Radio av civiling. L. Nyström
II. Konstruktion och användning.
Beroende på den tillåtna driftspänningen byggas
elek-trolytkondensatorer med tre olika huvudtyper.
Den vanligaste, den s. k. stjärntypen, som fått sitt namn
av anodens form, är avsedd för driftspänningarna 320,
350 och 450 voit. För högre spänningar, såsom 500 och
550 voit, framställes en speciell högspänningstyp, medan
den s. k. lågspänningstypen är gjord för driftspänningarna
25 och 12,5 voit. Här nedan följa några synpunkter, som
varit utslagsgivande vid utvecklingen av dessa typer.
1. Stjärntypen.
Anoden består av en stjärnformig aluminiumkropp,
som förenar ett litet utrymmesbehov med stor yta. Denna
Fig. 4. En elektrolyt kondensator av stjärntyp. A: anoden fastsatt
i proppen C med stiftet B. D: en gummitätning. Höljet E
innehåller upptill ventilen F med hålen G; dessa tillslutas med
gummibandet H. Det hela tillslutes med locket K, vilket innehåller
ett absorberande ämne. Höljet innehåller elektrolyt upp till
anodens översta kant.
yta har ytterligare kunnat ökas genom ett
laboratoriemässigt utarbetat kemiskt betsningsförfarande. (Se fig. 5).
Formerar man en så bearbetad aluminiumelektrod, visar
det sig, att man erhåller en kapacitet, som är i medeltal
sju gånger så stor som den för en plan yta, och därigenom
har naturligtvis dessa kondensatorers storlek väsentligt
kunnat nedbringas. Kondensatorns hölje, vilket samtidigt
tjänar som katod, består av en aluminiumcylinder,
tillsluten i botten med en propp av isolerande material.
Denna propp tjänar samtidigt som stöd för kondensatorn och
genomföringsisolator för anodanslutningen. En
gummiskiva bildar tätning mellan hölje och propp. Det hela är
fyllt med en elektrolyt, vars sammansättning utvalts med
tanke på driftspänningen. Överst finns en ventil, som
tilllåter utvecklade gaser att avgå. Den öppnar sig först för
ett övertryck av c:a 1 atm. Omkring ventilen befinner
sig vidare en absorberande massa, som har till uppgift
att upptaga sådan elektrolyt, som ev. läckt ut, vilket kan
hända vid exempelvis stark överbelastning. Överst är ett
lock påsatt. I nedanstående tabell äro några av dessa
kondensatorers egenskaper sammanställda.
Tabell 1.
Kapacitet .......................... 8 16 32 ,uF
Högsta driftspänning................ 450 450 320 voit
Maximal spänning .................. 480 480 350 voit
Seriemotstånd vid 50 p/s och 20° C ca 70 ca 45 ca 10 ohm
Högsta tillåtna växelspänning vid 50 p/s 23 23 16 voit
Största förlustström ................ 0,8 1,6 2 mA
Höjd .............................. 49 69 69 mm
Diameter .......................... 40 40 40 mm
Vikt .............................. 90 125 125 g
Högsta temperatur ................ 60 60 60° C
Eftersom elektrolytkondensatorerna för det mesta
användas för att upptaga en växelspänningskomponent,
överlagrad på en likspänning, uppges i denna tabell också
den högsta tillåtna växelspänningen. Härvid måste alltid
iakttagas, att den samtidigt förefintliga likspänningen är
större än amplituden hos växelspänningen. Anoden får
aldrig bliva negativ i förhållande till katoden. Med
driftspänning menas summan av den pålagda likspänningen
och växelspänningens amplitud. Den maximala
spänningen är den som kondensatorn under korta tider kan utstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
