Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
111
Fig. 3. Frekvenskurvor jör högtalare,
upptagna med kurvskrivare. Den övre
kurvan gäller jör en basreflexlåda, den
undre för en vanlig baffellåda med
öppen baksida. Ordinatan är i decibel.
Basreflexhögtalarens princip.
En rätt konstruerad basreflexlåda ger t. o. m. bättre
resultat än samma högtalarsystem insatt i en stor vägg.
Genom basreflexprincipen kan högtalaren nämligen
bringas att återge toner, som äro avsevärt lägre än
högtalarens egenfrekvens. I praktiken vinner man en hel oktav
i basregistret. Det egendomliga är att det inte är
högtalar-konen som utstrålar den största effekten, utan ett hål i den
låda, vari systemet monterats. (Fig. 1.)
Högtalaren lämnar energi till den i lådan inneslutna
luften, vilken energi vid resonans mellan luftvolymen
och den massa, luften i lådöppningen utgör, utstrålas som
ljudvågor från öppningen. Högtalarkonen kan härvid
betraktas som en fast del av lådans vägg, d. v. s. den
inverkar ytterst obetydligt på resonansfrekvensen.
Fig. 2 visar schematiskt huru högtalarens återgivning
påverkas av resonanslådan. Som exempel har valts ett
system, som kan anses representativt för en god
radioapparat. Man inser genast vikten av att välja rätt storlek
på de ingående akustiska impedanserna. Kurva 4 visar
högtalarens återgivning i basregistret, då den försetts med
Kommersiell högtalare enligt basreflexprincipen. Öppningen är
placerad på lådans underkant.
en stor, plan baffel. Man ser hur den utstrålade
ljudenergin stiger i närheten av högtalarens egenfrekvens. Förses
denna högtalare med en sluten låda av normal volym
(ca 50 liter för detta system) försämras återgivningen
enl. kurva 5. Basresonansen blir ännu mer utpräglad och
resonansfrekvensen höjs. Förser man nu lådan med ett
hål av rätt storlek (i detta fall ca 50 cm2), erhåller man
en avsevärd förbättring enligt kurva 2. Två andra kurvor
ha även utritats, nr 1 för mycket stor låda, ett fall som
väl sällan förekommer, och nr 3 för liten låda, vilket är
mera vanligt. Som gynnsammaste förhållande har
angivits, att lådans volym skall väljas så att hålarean blir
lika med konarean. Detta kan sällan uppnås. Man kan
ofta klara sig med betydlig’! mindre hålarea, ända ned
till 1/10 av konarean. Lådan kan härvid göras i
motsvarande grad mindre.
Konstruktion av en låda enligt den nya principen.
Nu uppställer sig frågan, hur den i akustiska
beräkningar oerfarne enkelt skall kunna konstruera en bra
resonanslåda. Först måste högtalarsystemets resonans-
eller egenfrekvens bestämmas. Enklast sker detta genom att
slå till könens kant med fingret, en liten mjuk klubba
eller dylikt. Man kan av den dova ton, som då höres,
ungefär bedöma resonansfrekvensen. En viss vana att
bedöma tonhöjd är dock erforderlig. Har man en
tongenerator, sätter man upp högtalaren i en vanlig baffel och
tillför tonfrekvensen, helst vid högre impedans på
tongeneratorn än på högtalaren, så att den sistnämnda ej
dämpas så mycket. Härigenom utbildar sig den mekaniska
resonansen bättre, och man kan snabbt bedöma vid vilken
frekvens den inträffar blott genom att lyssna. Kopplar
man en »outputmeter» över högtalarklammorna, kan man
ännu säkrare bestämma resonansfrekvensen. Den glidande
frekvensen kan naturligtvis även erhållas från en
frekvensskiva. För att räkna ut frekvensen stannar man helt
enkelt skivan när man hör eller ser att resonans inträder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
