Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
POPULÄR RADIO
IN STA Blir
HOS RADIOMOTTAGARE
Av civiling. C. E. Granqvist
(Aga-Baltic Radio A.-B.)
IR9L räven på stabil mottagning även inom
kortvågs-Il ^Ök området ha på de senare åren blivit allt starkare,
beroende på det ökade intresse, som kortvågsmottagningen
erhållit i och med upprättandet av nya kraftiga
kortvågsstationer. Under de senaste åren ha radioingenjörer
världen runt nedlagt mycken tid och arbete för att finna
metoder och lösningar till detta problem, och avsikten med
föreliggande artikel är att giva en inblick i denna fråga.
Vid svår fading varierar den mottagaren tillförda
signalen mycket. Genom att anordna automatisk volymkontroll
varieras förstärkningen i mottagaren i motsatt riktning i
förhållande till fadingen, så att densammas inverkan på
ljudvolymen praktiskt taget elimineras. I och med att
den automatiska volymkontrollen arbetar, komma
anod-och skärmgallerströmmarna, vilka äro påverkade av
densamma, även att variera. Den varierande
strömkonsumtionen i mottagaren åtföljes naturligtvis av ändringar i
spänningarna och förskjutningar av den lokala oscillatorns
frekvens. Dessa fenomen äro mycket lätta att iakttaga, ty
under fadingen håller visserligen den automatiska
volymkontrollen volymen konstant, men en väsentlig försämring
i ljudkvaliteten inträder under denna period. En
försämring av ljudkvaliteten under fadingperioden kan även
bero på andra orsaker, exempelvis »selektiv fading», men
detta torde höra till undantagsfallen.
Förutom det ovan relaterade fallet finnas många andra
orsaker till instabilitet och i vissa fall svängningstillstånd
hos mottagaren. En vanlig dioddetektor är känslig för
fre-kvensmodulerade signaler, så snart någon sidoavstämning
förefinnes. Fig. 1 visar utgångsspänningen från en till
en selektiv krets ansluten dioddetektor för såväl vanlig
amplitud- som frekvensmodulerad våg. Den heldragna
kurvan visar känsligheten för amplitudmodulerad våg, den
streckade för frekvensmodulerad. Av denna senare kurva
framgår, att om mottagaren är något sidoavstämd och
förskjutningar äga rum av mellanfrekvenssignalens
frekvens, så erhålles från detektorn spänningar, vilka äro
proportionella mot ovannämnda förskjutningar. Kunna
dessa spänningar exempelvis via AVC-systemet eller slut-
fET
Fig. 1. Känslighet hos en dioddetektor jör en amplitudmodulerad
signal (heldragen kurva) och jör en frekvensmodulerad signal
(streckad kurva).
steget i tillräckligt hög grad påverka oscillatorns frekvens,
så resulterar detta ej blott i dålig ljudkvalitet, utan till
och med svängningstillstånd (självsvängning) inträder.
Denna instabilitet är mycket lätt igenkännbar därigenom,
att så snart mottagaren sidoavstämmes det allra minsta,
så höres en kraftig, låg ton i högtalaren, vilken gör
lyssningen fullständigt onjutbar.
För att erhålla en klarare överblick av dessa
svängningsfenomen uppdela vi dem i tre grupper.
I. Mikrojonism.
Vibrationer från högtalaren försätta någon del av
oscillatorkretsen, exempelvis vridkondensatorn, i mekaniska
svängningar, varigenom förskjutningar i MF-signalens frekvens
erhålles. Självsvängning uppstår därigenom, att spänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
