Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9-10. September-Oktober - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
POPULÄR RADIO 186’
Fig. 10. Philips’ trimkondensator med statorn och rotorn i form
av koaxiala cylindrar. Till vänster ses den nyaste modellen med
avsevärt reducerade dimensioner.
som följer spiralspåret, kommer mitt för detta hål,
stoppas rullen och därmed axeln E, som över en glappfri
kuggväxel G—H driver kondensatoraxeln. Genom att
fixera rullen i ett visst läge i rotationsled kan man få
kondensatorn att stanna mitt på en önskad station.
Axeln E går varv när kondensatorn rör sig från
minimum till maximum. Genom den sålunda förstorade
vridningsvinkeln hos rullarna i förhållande till
kondensatorn kommer den oundvikliga glappningen mellan
stoppstift och hål att spela mindre roll. Enligt uppgift
blir variationen i den inställda frekvensen vid upprepad
nedtryckning av en och samma knapp ej större än 500
p/s på mellanvåg.
Som synes är spåret i rullarna djupare på ena sidan
om hålet än på den andra sidan. Härigenom dirigeras
motorn tack vare en sinnrik anordning åt rätt håll vid
nedtryckning av knappen, så att stoppstiftet rör sig i
riktning mot hålet och ej i riktning bort ifrån detsamma.
Ratten R användes vid manuell stationsinställning.
Motorn är så snart ingen knapp nedtryckes strömlös, och
härvid bringas trissan A genom en fjäder ur ingrepp
med trissan B. Då motorn får ström, suges rotorn in i
statorn och trissan A pressas mot B i det att fjäderkraften
övervinnes.
Fig. 6 visar alla åtta rullarna på sin axel, och över
dessa ser man de åtta tangenter, som påverkas av
tryckknapparna. De två extra tangenterna, en vid varje ände,
användas då man vill låta motorn draga iväg med kon-
densatorn åt ena eller andra hållet oberoende av
stationsknapparna. Det skulle vara av stort intresse att
genomgå mekanismen i detalj, men utrymmet tillåter ej
detta. Fig. 7 visar hela chassiet med tryckknapparna på
sina platser. På högra gaveln ser man motorn och hela
drivmekanismen. Dessa motorer ha mycket små
dimensioner.
De stationer som man vill ha inställbara medelst
tryckknapp, kan man själv utvälja. Om stämratten intryckes,
sättes friktionskopplingen ur funktion, och man kan vrida
axeln E och med denna kondensatorn till önskad station,
allt under det att tryckknappen, på vilken man vill ha
denna station, håller fast selektorrullen. Man stämmer av
så noga som möjligt, varefter ratten slappes ut igen, och
nu får man denna station på tryckknappen närhelst man
behagar.
Fig. 4 visar Philips’ modell 753 med
tryckknappsinställning av åtta stationer, valfria inom mellan- och
lång-vågsområdena.
Philips’ #skåpmodeller ha specialkonstruerad högtalare
med yttercentrering samt fördubblad längd hos luftgapet,
allt för att undvika distortion vid mycket låga frekvenser.
Fig. 9 visar högtalaren i modell 850. Genom att utbilda
baffeln till en trattliknande anordning har man fått bättre
anpassning mellan membranet och luften och därigenom
också högre verkningsgrad. De snedställda skivorna
framför högtalarkonen tjäna till att sprida ljudvågorna vid
högre frekvenser, så att riktverkan ej blir så utpräglad.
Den »brusfria» högfrekvenspentoden har kommit till
användning i vissa modeller. En modell saknar
lågfrekvensrör — dioden matar slutröret direkt — men har
i stället högfrekvenssteg före blandarröret, vilket ju är
bra mycket betydelsefullare vid en superheterodyn.
Stråloktoden bidrager i hög grad till den förbättrade
kortvågsmottagning, som man uppnått med årets modeller.
Alla modellerna utom de två minsta ha skala med
paral-laxfri avläsning, åstadkommen medelst en som lins
tjänstgörande glasvisare. Toleransen ligger nu enbart i
bredden hos stationsmärkena.
Fig. 11. Principschema för Svßnska Radioaktiebolagets tryckknappsmottagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
