Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9-10. September-Oktober - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
195
jämte snyggat upp apparatens yttre. Tyska Philips hade
i sin minsta super högfrekvenssteg men i stället intet
lågfrekvenssteg. Dioddetektorn arbetade direkt på
slutröret. Nästa större klass med sex à sju rör hade lika
ofta ett extra mellanfrekvenssteg som högfrekvenssteg.
Samtliga hade variabel selektivitet och negativ
återkoppling i lågfrekvensen. Körting bl. a. hade länkat in
tonkontrollen i samband med motkopplingen. Blaupunkts
kombinerade bandbreddsreglering tilldrog sig även
intresse. I bandfiltren regleras kopplingen medelst en
speciell differentialkondensator, som betjänas vid axiell
rörelse hos ratten. Vid inställning för största bandbredd
inkopplas dämpmotstånd över apparatens förkretsar. En
vridning av ratten påverkar klangfärgen, och i »ljusaste»
läget urkopplas en 9 kHz-spärr.
De största suprarna med sju till femton rör och upp
till tio avstämda kretsar kostade mellan 300 och 600 RM,
de största upp emot 2 000 RM. Några anmärkningsvärda
finesser utöver vad som fanns i motsvarande firmors
mindre storsuprar var ej att finna. Ganska många bestodo
sig med dubbla högtalare, och Strassfurt hade i sin stora
»Musikschrank» tre stycken. Radiogrammofonen tycks ha
vuxit i popularitet under det senaste året.
Tryckknappsinställningen var representerad hos de
flesta större firmorna men där endast i de allra största
apparaterna. Samtliga använde motordriven inställning.
Ungefär halva antalet modeller hade samtidigt
automatisk frekvenskontroll.
Vibratorer eller »växelriktare» för drift av
växelströmsapparater på likströmsnätet förekommo hos flera firmor,
bland dem Körting, Mende, Philips och Sachsenwerk.
Bland batterimottagare fann man detta år flera suprar.
Dessa voro ofta försedda med variabel selektivitet, och
De tyska metallrören. På de tre främsta exemplaren har
metallkolven avlägsnats för att man skall se elektrodsystemets
uppbyggnad.
B JL^ii
Telefunkens markhögtalare, avsedd för idrottsplatser.
Nora hade till och med negativ återkoppling i slutsteget
på sin apparat.
Inom rörområdet fann man som nyhet Telefunkens
stålrör. Man har ju haft sina små betänkligheter gentemot
metallrören, men sedan man närmare studerat dessa
Tele-funken-rör, måste man giva upp betänkligheterna. De nya
metallrörens uppbyggnad är logisk och god. Rören ha
helt nykonstruerats med hänsyn till sitt utförande i stål,
och resultatet har blivit en stadig inre uppbyggnad och
ett tekniskt tilltalande yttre. En av fördelarna är att man
helt frångått topputtaget. Genom den nya sockelns
konstruktion klaras avskärmningsproblemet i alla fall
tillfredsställande. Stålrören förekommo endast i de större
mottagaretyperna men där hos nästan samtliga firmor.
Bland övriga nyheter befann sig en utomhushögtalare,
avsedd att grävas ned i marken. En ny, mycket liten
kon-densatormikrofon hade även sett dagens ljus. Membranet
har endast 5 mm diameter, och frekvenskurvan är rak
mellan 40 och 10 000 p/s. Hescho visade en ny
kondensator, hos vilken man genom kombination av Calit och
Condensa med motsatta tecken på temperaturkoefficienten
fått fram ett fullständigt temperaturoberoende. I övrigt
fanns en rad nya mätinstrument för serviceändamål att
beskåda.
Berlinutställningen betecknas ur publiksynpunkt som
en stor framgång, och det är märkvärdigt vilket oerhört
intresse även allmänheten visar för en dylik
specialutställning.
Den engelska utställningen i tryckknapparnas tecken.
Radioutställningen i London hölls som vanligt i
Olympia och dominerades helt av tvenne saker,
tryckknappsinställning och television. Den senare kommer att
behandlas för sig tillsammans med televisionen på
Berlinutställningen i ett följande nummer av denna tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
