Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. November - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
229
Fig. 17. Principen för amplitudbegränsare.
4 000=1000 p/s, som kommer in i den fysikaliska
kanalen. Man kallar detta olinjär överhörning. Ordet
överhörning är inte fullt träffande, ty det som hörs i den
störda kanalen är ett oförståeligt kraxande. Men
störverkan uppstår i .alla fall och måste begränsas. En första
åtgärd är att »linjärisera» överdragen, t. ex. genom att
till varje överdrag koppla en likriktare på sådant sätt,
att den andra överton, som bildas i likriktaren, motverkar
andra övertonen, som bildas i överdraget. En annan
åtgärd är att begränsa den i varje kanal utgående
taleffekten. Denna innehåller nämligen enstaka toppar, som
mångdubbelt överstiga medeleffekten och det är i första
hand dessa toppar, som framkalla den olinjära
överhörningen. För detta ändamål användas amplitudbegränsare,
fig. 17. I shunt till den ledning, i vilken talströmmen går
fram, ligga två motkopplade likriktare, som få negativ
förspänning V från var sitt batteri. Så länge
talspänningen är mindre än batterispänningen V, flyter alltså ingen
ström genom likriktarna och taleffekten passerar
obehindrat. Så snart talspänningen blir större än V, kommer
Fig. 18. Kabelenkanaler i stativ.
1—i: ändutrustningar. G: gemensam utrustning.
den ena eller den andra av likriktarna, beroende på
talspänningens polaritet för ögonblicket, att bli utsatt för
positiv spänning och shuntar alltså bort en del av
talströmmen. Om batterimotståndet och likriktarnas
motstånd i framriktningen äro små, kan talspänningen
praktiskt taget ej överstiga batterispänningen. Genom att välja
förspänning kan man alltså begränsa de på ledningen
utgående amplituderna till ett önskat värde.
Kabelenkanalsystemet är inte som
luftledningsenkana-len byggd som en komplett, lätt flyttbar enhet. Fig. 18
visar ett 2,4 m högt stativ med fyra kanalutrustningar
(Fys + BF). På vissa stativ ersättes en kanalutrustning
med en utrustning för bärfrekvensgenerering, som kan
mata 30 kanalutrustningar.
VIb. Flerkanalsystem på pupiniserade kablar.
Man använder även ännu »lättare» pupinisering med
gränsfrekvensen 20 000 p/s och ett trekanalsystem med
fysikalisk kanal och bärfrekvenskanaler på övre
sidobanden till bärfrekvenserna 4 000, 8 000 och 12 000 p/s.
VII. Bärfrekvenstelefoni på normala
opupiniserade kablar.
Vila. 16-kanalsy stern.
Av betydligt större vikt än trekanalsystemet för kablar
är 16-kanalsystemet. Det arbetar på fyrtrådskablar av
hittills gängse typ, innehållande pappersisolerade,
vanligen partvinnade ledare. Skilda kablar användas för de
båda sändningsriktningarna. Frekvensområdet omfattar
ungefär 12 000—60 000 p/s och bärfrekvenserna 15 000,
18 000 — — — 60 000 p/s ligga 3 000 p/s från
varandra. Endast de undre sidobanden överföras. De
motsvara talbandet 250—2 750 p/s. Normalt användes inte
den fysikaliska kanalen för trafik utan för
tjänsteförbindelser mellan stationerna och för fjärrövervakning av
obemannade överdragsstationer.
Vid detta liksom övriga bärfrekvenssystem, som gå
upp högre i frekvens än kabeltrekanalsystemet, har man
övergivit pupiniseringen av kablarna. Man kan nämligen
nu bygga överdrag med hög och mycket stabil
förstärkning och kabeldämpningens tillväxt med frekvensen —
som inom ett givet frekvensband är mindre hastig vid
högre frekvenser —- motverkas medelst
dämpningsutjäm-nande nät. Om man går upp till en högsta frekvens av
60 000 p/s blir, trots den högre förstärkningen per
överdrag överdragssektionernas längd vid 0,9 mm
ledardiameter en tredjedel av den nuvarande, d. v. s. ca 27 km.
Vid en ledardiameter om 1,3 mm blir
överdragssektionerna ca 40 km. Mellan de nu existerande
överdragsstationerna måste man alltså bygga en à två nya. Dessa utföras
emellertid betydligt mindre än de nuvarande och skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
