Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om en stund gaf Petermann ifrån sig ett
snicärt-samt stönande och vände sig om. Feberhettans
flammor slogo upp i hans ansikte. »Jag kväfs — luft
— vatten —» rosslade han. Liska räckte honom ett
glas. Girigt tömde han det, så sjönk han stönande
tillbaka på den torftiga bädden.
»Mor, han dör!» ropade Liska, knäböjande vid
sängen.
»Ave Maria, hehga Guds moder, välsignadt vare
ditt namn! Ave Maria, heliga Guds moder, bed för
oss,» mumlade Annas läppar, medan hon lät
radbandets kulor glida mellan sina skälfvande fingrar.
Och stilla — dödens stillhet — blef det i den lilla
hyddans låga kammare. Utan en rörelse låg den döende
— blott då och då gick en skälfning genom hans
lemmar, och en sakta rossling trängde öfver hans torra
läppar. Liska hade gråtande dolt hufvudet mot sina
armar, som hvilade mot sängkanten; sakta och
entonigt upprepade Annas läppar: »iVve Maria, heliga
Guds moder, förbarma dig öfver oss ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
