Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Positivismens praktiska följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afgörande för positivismens ståndpunkt i denna fråga. Om
samhällslifvet och alla människans handlingar lika
nödvändigt bestämmas af fysiska lagar som materiella
förändringar, hafva naturligtvis endast de, som lärt känna
dessa lagar, rättighet att herska öfver sina medmänniskor.
Lika förvändt som det skulle vara att låta personer, som
hvarken kände eller ville lyda de enklaste lagarna för
bygnadskonst och navigation, bygga våra hus och föra
våra skepp, lika orimligt skulle det vara, enligt
positivismens antagande, att låta dem, som äro okunniga om
samhällslagarna, hafva det ringaste att skaffa med
samhällets ledning. Comte uttrycker sin beundran för, icke
den påfviska läran, men den påfviska organisationen,
hvilken han under de nya tingens ordning ämnar låta
fortfara. »Påfvens ofelbarhet», säger han, »var ett i
intellektuelt och socialt afseende stort steg framåt.»[1]
Professor Huxley anmärker lika träffande som spetsigt:
»Positivismen är katolicism minus kristendom.»
Äfven religionen faller under positivismens område.
Emedan denna filosofi förnekar själens och Guds tillvaro,
synes det som om den ej skulle kunna lemna något rum
för religionen. Comte säger på titelbladet till sina
»Discours sur l’Ensemble du positivisme,» att han
ämnade dana ett samhälle »sans Dieu ni Roi» (utan Gud och
utan konung.) Men som människorna måste hafva och
alltid haft någon religion, måste en filosofi, som sträfvade
efter absolut välde öfver alla människolifvets områden,
taga någon hänsyn till denna människonaturens allmänna,
om än i dess tycke inbillade nödvändighet. Comte utgaf
derför en katekes, som innehöll hufvudsumman af hans
»religion», samt regler för gudstjenstordning. Föremålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
