Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 1. Om kompetensvillkoren för lärarebefattning i teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motionen bordlädes vid detta sammanträde men
remitterades vid det följande till Första Tillfälliga Utskottet.
Utskottets betänkande förelåg till behandling i Kyrkomötet den
21 sept., och hade utskottet tillstyrkt bifall till första punkten
i motionen men däremot avstyrkt bifall till andra punkten.
Inom utskottet hade professor S. Ribbing fr. Uppsala stift
reserverat sig mot bifall även till den första punkten och
alltså yrkat avslag å motionen i sin helhet.
Vid ärendets behandling i Kyrkomötet yttrade motionären,
som först fick ordet, följande:
»Emot reservantens yttrande att avlagd filosofie kandidatexamen,
ävensom de föreskrivna undervisnings- och disputationsproven skulle
vara ett tillräckligt bevis på sökandens såväl humanistiska bildning
som insikt i det eller de särskilda ämnen, i vilka lärarebefattning
sökes, anmärkes, att lika olämpligt, som det vore, att till lärare i
botanik antaga en filosofie kandidat, vilken ej sysselsatt sig med
detta ämne, sedan han avlagt studentexamen, lika olämpligt vore
det att utan föregående teologisk examen vid akademin förordna
honom till lärare i teologi. Den tid är förbi, då man sade om filosofie
doktorer, att de visste allt vad vetbart var.
Proven inför domkapitlet bevisade ingenting, ty dessa kunde ej
åläggas att examinera alla sökande. Det praktiska provet måste röra
sig inom det område, som är lärjungarna bekant, och kan således
blott bevisa, att den blivande läraren är inom detta område
kunnigare är lärjungarna. Disputationsprovet kan röra sig omkring ett
så specielt ämne, att detta prov intet bevisar med avseende på
sökandens verkliga kunskaper. Genom sitt beslut vid frågan om
pre-bendepastoratens indragning hade mötet redan godkänt den åsikten,
att teologie lektorerna skulle vara präster. — Utskottet hade nu
föreslagit, att ej blott lektorerna utan även de adjunkter, som
undervisa i teologi och kristendom, skulle hava avlagt såväl filosofie
kandidat som teologisk examen. Detta vore att pålägga dem ett
tyngre prov än någon av de övriga lärarne. Redan nu vore det
svårt att erhålla adjunkter vid läroverken; och ännu svårare skulle
det bliva att erhålla religionslärare, om utskottets förslag godkännes.
Följden skulle bliva brist på religionslärare vid våra
elementarläroverk. Yrkade bifall till motionen i dess helhet.»
Rådman A. W. Björck från Göteborgs stift, som instämde
i utskottsreservantens avslagsyrkande, satte ifråga, huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
