Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 3. Om sättet för suspendering och avsättning av präst, som driver villfarande lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rium har rätt att varna en sådan, ja, ock att suspendera honom,
men blir fråga om hans skiljande från ämbetet, då äro de mest
lagfarne oense, huruvida, enligt gällande författningar, sådan sak
hör konsistorium eller hovrätt till. Underligt förefaller det emellertid,
om konsistorium skall äga att avsätta präst för andra förseelser,
som äro vida obetydligare samt därjämte ofta lika mycket, om ej
mer av borgerlig än av kyrklig natur, men en fråga, som är så
ytterst viktig samt av uteslutande dogmatisk och kyrklig beskaffenhet,
skall falla under den borgerliga myndigheten, som för dylika frågor
måste anses främmande. En präst, som av församlingen vore vald
och lönad för att för henne predika den evangeliska läran, skulle
då kunna predika den katolska, den reformerta, den swedenborgiska
villfarelsen o. s. v. — och kyrkan skulle icke äga rätt att från sig
skilja en sådan, utan denna rätt skulle tillkomma en myndighet,
som enligt sin natur måste betrakta saken mer ur juridisk synpunkt
än ur den enda rätta, nämligen den religiöst-kyrkliga. För min del
anser jag det vara uppenbart orimligt, att den evangeliskt-lutherskä
kyrkan skall vara berövad en så viktig rättighet, vilken man doclc
tillerkänner främmande, i riket tillåtna religionssamfund. Men då
frågan likväl för närvarande står på den punkt, att ingen rätt vet,
huruvida den enligt gällande lag hör under kyrklig eller borgerlig
myndighet, så är en tydlig lag av nöden, och jag får därför
vördsamt föreslå, att Kyrkomötet till Kungl. Maj :t ingår med underdånig
begäran, att Kungl. Maj :t ville låta utarbeta samt för riksdag och
kyrkomöte till antagande framlägga ett lagförslag i denna fråga,
enligt följande grunder:
att präst, som villfarande lära utsprider, skall, sedan
konsistorium saken sorgfälligt undersökt och prövat, av
detsamma varnas och, var det icke hjälper, suspenderas på viss
tid utan skyldighet för konsistorium att utslaget borgerlig
domstol underställa;
att för villfarelse suspenderad präst icke må efter
suspen-sionstidens utgång tillåtas ämbetet återfå, med mindre han
inför konsistorium förnyad bekännelse avlägger på de tre
symbola och den oförändrade Augsburgska bekännelsen;
att konsistorium, därest prästen sådan bekännelse avlägga
vägrar eller, där han bekännelsen avlagt, likväl därefter
villfarelsen predikar, äger att förklara honom från ämbetet för
alltid skild;
att sålunda suspenderad eller avsatt präst har att, om han
finner skäl därtill, över konsistorii dom inom viss tid anföra
besvär uti Kungl. Maj :ts ecklesiastik-departement, som före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
