Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 4. Om förbud för kyrklig lysning och vigsel för viss kategori frånskilda makar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därvid: staten förgriper sig ock på kyrkans rätt att fullgöra sin
gudomliga plikt, det är att vara Guds ord och sin bekännelse trogen,
då han tvingar henne att såsom över kristligt äktenskap uttala den
kyrkliga välsignelsen över förbindelser, som hennes mästare förklarar
för hor. Detta må väl kallas för ett samvetstvång, och det isynnerhet
för den emot sin kyrka och dess bekännelse trogne prästen, som, i
samvetet bunden av Guds ord, vid en sådan händelse står i valet
mellan att lyda Gud och lämna sitt ämbete eller lyda människor och
stanna kvar.
Man strävar, och det med all rätt, att avlägsna allt samvetstvång
för dem, som stå utom vår lutherska kyrka; skulle det då ej vara
Kyrkomötets plikt att i sin mån arbeta på avlägsnandet av det
samvetstvång, som är pålagt denna kyrka själv och som för en kyrkans
tjänare måste vara tryckande i samma grad, som han är henne — icke
otrogen utan — trogen?
Med anledning härav får jag vördsamt föreslå, att Kyrkomötet
hos Kungl. Maj :t måtte i underdånighet begära, det Kungl. Maj :t
— snarast möjligt — ville grundlagsenligt bereda den förändring i nu
gällande äktenskapslagstiftning,
att kyrklig lysning och vigsel ej må tillkomma
kontrahenter, som på grund av ovan anförda Matt. 19: 9 äro
förhindrade att äktenskap ingå.
Om remiss till utskottet anhålles».
Motionen blev hänvisad till Kyrkolags-Utskottet, vars
utlåtande lydde helt kort och gott sålunda:
»Utskottet, som anser, att samhället icke bör förändra sina lagar
endast på den grund, att någon av samvetsbetänklighet anser sig
förhindrad att lyda en eller annan av deras bestämmelser,
hemställer,
att den ifrågavarande motionen icke måtte till någon
Kyrkomötets åtgärd föranleda».
När ärendet förekom till behandling i Kyrkomötet,
begärdes ordet först av motionären, som i sitt första anförande
yttrade:
»Avsikten med motionen hade varit att bidraga till lossande av
de band, som förena staten och kyrkan med varandra och som äro
till skada för kyrkan. Förbättrade förhållanden med
religionsundervisningen, lekmannaintressets inflytande på kyrkostyrelsen hade legat
till grund för åtskilliga andra av tal. väckta motioner. Två av dessa
hade blivit väl emottagna och haft framgång, en tredje var avslagen
och den fjärde nu också ’slopad’, och det var med stor gruvsamhet,
som tal. nu företoge sig hålla liktal över densamma. Anledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
