Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 14. Angående förändring i Kungl. förordningen rörande prästerlig befordran och tillsättande av prästerliga tjänster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. Olsson, vilka ehuru de synas erkänna
personlighetsprincipen som den enda rätta grunden för rösträtt vid prästval
dock i sina motioner icke fullständigt utfört och tillämpat
densamma. Ty enligt deras förslag berodde icke rösträtten
därpå, att någon vore en person och såsom sådan hade en
evig angelägenhet att vårda, utan på den för
personlighetsprincipen fullkomligt likgiltiga omständigheten, att han vore
för sig själv mantalsskriven eller ägde att å kyrkostämma
utöva rösträtt.
Utskottet påpekade vidare, att det utan avseende på det
misstroende motionärerna själva synas hysa mot sin egen
princip, nödgades betvivla, att den angivna grunden för
rösträtt i förevarande fall vore den rätta. Rösträtt vid prästval
syntes utskottet fast hellre i främsta rummet böra bero på
den röstandes kyrkliga sinne, hans kännedom om de
föreslagna personerna och förmåga att bedöma deras större eller
mindre lämplighet för den särskilda församlingen. Visserligen
vore det sant, att antalet av dugliga valmän genom utvidgad
rösträtt kunde ökas, men antalet av de mindre lämpliga skulle
tillväxa ännu mer. Ty de personer, som enligt motionärernas
förslag komme att öka de väljandes antal, bleve väl i
allmänhet efter mänsklig beräkning de mindre upplysta och de
som till sin timliga ställning i väsentlig mån vore beroende
av andra.
I en mycket väsentlig punkt lämnade utskottet
motionärernas förslag utan avseende, nämligen i fråga om den
lika rösträtten. Skälet, varför utskottet ej kunde tillstyrka
förslaget därom, angavs vara: satt den större förmögenheten
giver en, långt ifrån säker, men dock i någon ringa mån
sannolik garanti för att rösträtt med större självständighet
utövas, och vidare, emedan billigheten även i förevarande
fall synes kräva, att de större skyldigheterna motsvaras av
de större rättigheterna.»
Men oaktat utskottet sålunda icke förmådde att obetingat
instämma i motionärernas önskan i förevarande hänseende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
