Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 1. Angående den av Bibelkommissionen framlagda nya översättningen av Nya testamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan det nu vara god svenska: ’komma med gärningar’? Den gamla
översättningen säger: ’den som håller sig till gärningar’. Detta är
icke slaviskt ordagrant, ty då skulle det heta: ’den som verkar’,
men det återgiver apostelns mening. Jag framhåller, att ’om någonsin
pietet mot gamla översättningen varit på sin plats, så vore det här’.
Härav kan man förstå, att det är fullkomlig osanning att påstå, att
jag fordrar en slavisk ordagrannhet.
Professor Rudin höll för en tid sedan ett föredrag i K. F. U. M.,
där han framhöll, huru minutiös konsekvens Bibelkommissionen
iakttagit, och såsom ett bevis därpå anförde han, hurusom
Bibelkommissionen i det bekanta stället: ’Guds rike är rättfärdighet, frid och
fröjd i den heliga Ande’ ändrat ordet ’fröjd’ till ’glädje’, detta för
att vara konsekvent, ty på alla andra ställen i Nya testamentet
översätter Bibelkommissionen ordet Za qå med ’glädje’. Är icke detta
slavisk ordagrannhet, vad är då slavisk ordagrannhet?
För att emellertid giva ett exempel på denna minutiösa konsekvens
har jag bl. a. anfört, att överallt vid stavning av namn, som börjar
med kappa, har Bibelkommissionen återgivit detta med k, utom i
ordet Kefas, där det återgives med C, och detta oaktat kommissionen
i en not upplyser, att det är ett arameiskt ord kefa — och det stavar
den med k — är det att fordra slavisk ordagrannhet, om man gör
anmärkning på sådant?
I Gamla testamentet begagnar Bibelkommissionen i allmänhet de
hebreiska namnen på mynt, såsom sikel och beka m. fl., men kikkar
översätter den med talent. Detta är icke hebreiska, icke heller svenska
— nej, med ett grekiskt ord översätter den det hebreiska! Men när
ordet talent sedan förekommer i Nya testamentet, så översättes det
med pund, som numera icke finnes i svenska språket, men som, när
det fanns, betecknade icke ett mynt utan en vikt, och en vikt, som
icke motsvarade vikten av en talent!
Ett annat exempel. Frälsaren säger, att en fattig änka kom och
lade ned två skärvar i offerkistan. I grundtexten står, att hon lade
ned ’två lepter, vilket är en kvadrant’. Bibelkommissionen översätter:
’två halvören, det är fjärdedelen av ett romerskt ass’. Detta är det
enda ställe, där Bibelkommissionen försöker återgiva ett grekiskt
myntnamn med ett svenskt, och då råkar den ut för det missödet
att taga till ett svenskt mynt, som visserligen har funnits men som
numera icke finnes. Vidare återgiver den ordet kvadrant med
’fjärdedelen av ett romerskt ass’. Vad vet nu den svenske läsaren om ’ett
romerskt ass’? Är det att fordra slavisk noggrannhet, om man
opponerar sig emot en sådan — ja, konsekvens skall det väl heta.
I Gamla testamentet återgiver Bibelkommissionen namnen på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
