Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på min resa i Amerika, då jag där fick höra, att en statskyrklig
person från Sverige, ett femininum, hållit föredrag, däri hon omtalat
med stor tillfredsställese, att den frikyrkliga rörelsen i Sverige nu är
så gott som slut. Under det att man tröstar varandra med sådant tal,
har emellertid denna rörelse i verkligheten gått fram på ett sätt
och med en kraft, som ingen för io år sedan anade. Och vad har
denna rörelse velat? Icke något annat än att uppväcka andligt liv
och gudaktighet bland folket. Ingen människa har kunnat och ingen
människa skall kunna visa, att hon velat eller åsyftat något annat.
Genom evangelii predikan, genom de enskildes uppbyggelse och
genom de — så vitt människor kunna döma — troendes förenande
i kristna församlingar enligt bibliskt mönster — genom detta har
hon velat utbreda och befästa hos folket ett kristligt sinne; och
dem, som varit troende, har hon velat uppfostra till allt mer och
mer gudfruktiga människor, kraftiga till att övervinna synden och
allt ont. Detta är, vad hon vill. Hon har arbetat under mycken svaghet,
det erkännes, och kanske det är ingen här i landet, som känner det
bättre än jag; men hennes uppsåt har varit detta, endast detta.
Vad hon därför gjort och offrat av ekonomiska medel, av andlig
och fysisk kraft, det ha herrarna i allmänhet ej någon aning om.
Under tiden har denna rörelse varit utsatt för energiskt motstånd.
Det har å ena sidan vaknat upp även på statskyrkohåll en mycket stor
andlig nitälskan, men denna nitälskan har nog till stor del varit av
samma slag Som den, varom bibeln säger: Jag skall reta eder till
nit med ett folk, som icke är något folk, och med ett galet folk
skall jag förarga eder. Det har varit ett nit icke så mycket för att
frälsa själar som fastmer för att motarbeta den frikyrkliga
rörelsen. Å andra sidan hava antireligiösa riktningar gjort sig gällande
och blivit mycket högröstade; och där det icke varit direkt
antireligiösa, så har det likväl varit antikonfessionella eller rationalistiska
rörelser.
Herrarna ha nog någon kunskap om det reformatoriska
kyrkomötet, som hölls i Örebro i somras. En annan gång torde jag komma
närmare tillbaka till det. Det är skada, att icke något officiellt referat
har utkommit över detta möte. Men när man där får höra, huruledes
en präst uppträder och säger: ’Jag kan icke tro på den Jesus, som
uppstod från de döda och bröt naturlagarna, jag kan icke tro och
predika den Jesus, som trollade vatten till vin, jag kan icke tro på
den Jesus som gick på vattnet’ o. s. v. — ord, varigenom han kastade
omkull ungefär hela innehållet av de evangeliska berättelserna om
Jesu verksamhet. När man hör detta, mina herrar, och ser, att
svenska statskyrkan, sådan hon nu gestaltar sig, står fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
