Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 14. Om lagförslag rörande jordfästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändras, att den hade avseende endast å personer, som blivit
avrättade eller ljutit döden under förövande av grovt brott
men icke självspillingar och dylikt.
Biskop Gottfrid Billing från Lund hade med anledning
av den Kungliga skrivelsen i Kyrkomötet motionerat om att
alla bestämmelser om jordfästning i stillhet skulle borttagas.
Kyrkoherden Gunnar Ekström från Falun hade däremot
motionerat om ännu tydligare markering av »begravning
i stillhet» genom en så lydande bestämmelse: »Ej må vid
sådan jordfästning förekomma sorgmusik, sång eller liktal».
Kyrkolagsutskottet och delvis även Kyrkomötets
prästerliga ledamöter hade haft detta ärende till förberedande
behandling och föreslogo nu, att Kyrkomötet genom skrivelse
skulle anhålla, det Kungl. Maj :t täcktes vidtaga erforderliga
åtgärder för ändrad lydelse av lagen i enlighet med biskop
Billings förslag. Kyrkoherde Ekströms yrkande avstyrktes
däremot.
Då ärendet kom före i Kyrkomötet hade en hel rad talare
ordet i frågan och yrkade ömsom bifall till
Kyrkolagsutskottets förslag och ömsom bifall till Kungl. Maj :ts förslag.
Då lektor Waldenström hade ordet, yttrade han:
»Herr ärkebiskop, mina herrar! Om den statskyrkliga
församlingen vore en kristen kyrka eller en kristen församling i biblisk
mening, så skulle hon icke ha några medlemmar, som vore teoretiska
och praktiska materialister, såsom herr Stave sade, då skulle den
icke ha medlemmar, som vore bombmän, vilka omkomma under
förövande av grova brott, och då vore det ingen kyrklig fråga alls,
huru man skulle gå till väga vid sådana personers begravning. Men
nu till följd av sambandet mellan staten och kyrkan, då alla statens
medlemmar skola vara kyrkans medlemmar, även de allra grövsta
materialister, även de allra grövsta brottslingar, då står man där
och kan icke reda sig ur klämman. Allt vad man företager, blir
endast lapp utanpå lapp. Den enda lösningen ligger däri, att
sambandet mellan staten och kyrkan löses och att kyrkan fattar sin
uppgift att vara en Kristi kyrka, en församling av Kristi lemmar
och icke ett samfund av kristna och ogudaktiga om vartannat.
Herr ärkebiskop, jag har naturligtvis icke något yrkande att göra.»
20 — P. Waldenström. Kyrkomötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
