Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 15. Angående rättighet för föräldrar, tillhörande svenska statskyrkan, att i vissa fall få sina barn befriade från kristendomsundervisningen i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen i folkskolorna’, utgiven av en folkskollärare, en svensk
folkskollärare, som visserligen för närvarande har tjänsteledighet men
ändå är ordinarie folkskollärare. Hans namn är Brandell,
folkskollärare i Falun. Han säger t. ex. (sid. 24) om Gamla testamentets
berättelser, om skapelsen, om paradiset, om Kain, om den stora floden
m. fl. ’Dessa sagor härstamma alla från Babylonien. Först kommo
de troligen till de under babyloniskt inflytande stående kanaaniterna
och från dessa till israeliterna’. Om syndafallshistorien har han
fullkomligt gammalgnotiska åsikter (sid. 28 f.). Gud är avundsjunk om
sin makt. Han unnar ej människorna att bli delaktiga av
kunskaps-och odödlighets förmånerna, och därför förbjuder han dem att äta
av de båda magiska trädens frukt. Men därvid tar han sin tillflykt
till osanning. Han hotar nämligen Adam med döden, om han äter
av kunskapens träd, men utgången visar, att Jahve icke har talat
sanning’. Och om det skulle ligga någon etik i hela den myten,
säger han, torde den tolkning, som exempelvis Nietzche framställt i
’Antikrist’ vara den bästa. ’Jahve, som vill hindra människorna från
att vinna vetande, blir från denna synpunkt människornas fiende,
och ormen, som förhjälper dem till detta vetande, deras vän och
välgörare liksom Prometeus, vilken ju stal elden från Zeus och
skänkte den åt människorna.’
Om Johannesevangeliet heter det (sid. 94), att ’Jesus aldrig hållit
de tal, som finnas i det fjärde evangeliet, utan att författaren infört
sina egna betraktelser såsom tal av Jesus. Men härmed är i själva
verket frågan om Johannesevangeliets värde som historisk källskrift
besvarad. Det kan icke betraktas annorlunda än såsom fri diktning
med ett historiskt motiv som grundval’. Och på ännu ett annat ställe
(sid. 120) — hela boken är för resten likadan, fastän jag blott
anför några särskilda ställen —: ’Med under eller mirakel menas
handlingar, som innebära ett upphävande av naturlagarna. Det
behöver väl knappast påpekas, att varken Jesus eller någon annan utfört
sådana handlingar. Han har icke uppväckt döda, gått på vatten, stillat
stormen eller bespisat 5,000 män med fem bröd och två fiskar’.
Vidare heter det (sid. 135): ’Lärorna om världens skapelse och
syndafallet o. s. v. äro av intet värde. Man kan icke annat än finna
det väl djärvt att framställa dessa läror i vår tid, då
utvecklingsläran är så gott som’ — så gott som! — ’vetenskapligt bevisad. Att
allt som sker, sker med nödvändighet, är också en sanning, som
mer och mer intränger i det allmänna medvetandet. Första artikelns
lära om Guds försyn måste därför nu för tiden te sig väl naiv
även för barn. Detsamma kan sägas om ängla- och demonlärorna.
En författare har sagt, att änglarna tillhöra diktarna och barnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
