Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förrymd slaf. Verklighetsbild af Hjalmar Edgren. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verk. Det blef en ytterligt het, men resultatlös strid. Vårt
regemente förlorade på ett par timmar i döde och sårade nära en
fjärdedel af sin tjänstbara styrka. Till min förvåning såg jag
Georg bakom anfallskolonnen följa sin herre, och detta utan
krumsprång. Det var nu ej enskilda skott, utan en ström; och
detta uthärdade man alltid bättre, helst som ett kontinuerligt
två-timmars bocksprång ej låter sig utföra. Bättre midt i vattnet
än ett nervretande kallstänk, som hvarje badande pojke vet. Nu
hade emellertid Georg haft sitt ordentliga elddop.
Några dagar senare, efter det Longstreet dragit sin färde med
oförrättadt ärende, och allt var lugnt igen för en tid, stod Georg
rakare i ryggen än vanligt inför mig i mitt tält och talte:
“Löjtnant, jag vill bli soldat! Tillåter Ni mig?” — “Georg”, svarade
jag, “du är ingen slaf mera. Jag värderar både din tjänst och
dig själf. Men det hedrar dig, att du vill bli soldat och kämpa
för ditt folk. Gör, som dig synes bäst!” Och Georg gjorde
hvad som syntes honom bäst. Han begaf sig till Norfolk och
inmönstrade i ett negerregemente. Jag skulle vilja förtälja hans
senare öden. Men detta är en verklighetshistoria. Georg
försvann ur sikte, och jag har aldrig lyckats få höra ett ord vidare
om honom. Mer än en Georg Washington har jag hört om
sedan dess, men då jag gjort förfrågningar, har han ej befunnits
vara den rätte. Föll den rätte i striden? Öfverlefde han den,
att med sitt hjärteblida sinnelag njuta af den frihet, för hvilken
han kämpat? Jag vet ej. Jag vet blott, att jag har honom i kär
hågkomst, och att hans minne hos mig vidmakthållit den tro, att
äfven den mörke negern har anlag, som äro ljusare än hans färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
