Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbrott. Fragment af en lifssaga af Ernst W. Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom att nedlägga sina kransar på dess graf. — Det där minns
jag visst iir en bok.
På tåget satt jag första natten i en af de där fällbara stolarna
— den bästa komfort tåget erbjöd — och försökte förgäfves
tillkämpa mig lite sömn.
Då föll där en bok till golfvet från stolen midt emot. Med
en förstulen blick på ägarinnan, som sof godt som ett barn i sin
stol, tog jag upp boken och ögnade öfver titelbladet. “Fröken
Jennys Konditioner” stod där, och öfverst i hörnet “Lillian B—”,
nå ja, tillnamnet ber jag få behålla för mig själf. Min nästa
blick stannade på henne. Hon var en nätt uppenbarelse med
hvithyllt, lagom fylligt ansigte med ljusblondt hår. Halfmörkret
i kupén förmådde ej riktigt fördunkla de ljusa dragen.
Jag kände min fräckhet tillväxa under betraktande af detta
icke barnsliga, men ändå ej fullt kvinnliga ansikte. De slutna
ögonlocken och denna ovanligt fagra hy påminde om ett
mar-morhufvud med sina ofullbordade, liflösa ögon.
Min nyfikenhet var väckt, och jag beslöt tjufläsa lite om fröken
Jenny. Berättelsen fängslade mig, och jag förstod nu, att det
icke var lektyrens fel, att ägarinnan somnat, men väl den sena
timmen — klockan var tre på morgonen. Alltnog, klockan sex
kände jag fröken Jennys lefnadsöden.
“Men fröken Lillians då?” invände jag nyfiket för att
påskynda berättelsen.
Jo, då morgonsolen vid en kurfva på banan kom att sticka
henne i ansigtet, slog hon upp ögonen så snabbt, att det liksom
knäppte till i ögonlocken. Och sådana ögon sedan! Absolut
morgonblå. Kan man tala om en blixt från klar himmel, så var
denna blick en sådan.
“Förlåt, min fröken”, sade jag och räckte fram boken, “den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
