Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne skisser af Albert Alberg - Gamla skor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för resten icke passade illa till hans nuvarande ställning i
rännstenen.
“Jag ber om ursäkt, min fru”, sade herrskon, “men jag rår
icke för det, det var pojkarne, som sparkade hit mig. För
öf-rigt är jag dem högst förbunden, eftersom de förskaffat mig
nöjet af ert angenäma sällskap.”
“Bevars väl, hvad ni uttrycker er gentilt; ni måtte bestämdt
varit en riktig kavaljer förr i tiden, och därför kan jag gärna tala
om för er, att jag icke alls är någon fru och icke heller så
gammal, som jag ser ut. Jag är tvärt om ganska ung ännu och
ansågs till och med för en skönhet på min tid. Men, ni förstår,
jag blef bortkastad en vacker dag af min fröken, i vredesmod
öfver att hon själf samtidigt blifvit förskjuten af sin förre
älskare.”
“En sådan liten vacker sko ni är i alla fall”, sade den gamla
herrskon beundrande.
“Hvad nu då ? Jag är säker på att jag hört er säga så en gång
förr” — svarade damskon.
“Jag? Nej, jag har icke haft den äran!”
“Jo, det har ni visst det. Nu känner jag igen er. Ni brukade
komma med er herre på hans friarebesök hos min fröken, och
han eller ni — det kommer ju på ett ut — sade mer än en gång:
‘Hvilken liten vacker sko ni har!’ Jo jo, jag har icke glömt mina
eröfringar!”
“Ah, nu minns jag”, svarade herrskon. “Det var herr Fredrik,
min ägare. Han mente, att fröken Flora hade sådana små nätta
fötter, men som han icke gärna kunde säga det rent ut, så
berömde han er i stället.”
“Nu är ni oartig!” inföll den lilla snedgångna skon. “Kanske
vill ni också neka till att ni vid ett visst tillfälle närmade er tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
