Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda vägar. Berättelse af Therese F. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
THERESE F. LINDER.
nattliga festtillställningar. Ett par gånger hade hon
förebrått honom detta och bedt honom söka sig från staden.
Men han hade svarat undvikande, att det var mer godt om
unga läkare än om goda platser, och därtill kom, att han
trifdes utmärkt här.
Så kom det sig att Siris kinder blefvo bleka och de förr så
strålande ögonen trötta och sorgsna. "Du öfveranstränger
dig på din nya plats, min älskling", hade Birger ömt sagt,
men Siri skakade härvid på hufvudet. Det var någonting
annat, som gnagde på hennes hjärta och blekte kindens
rosor. Det var striden mellan kärleken till mannen och
kärleken till det ädla och sanna. Hon kände, att hon med sitt
tänkesätt och vanor ej skulle passa till hustru åt en man, som
älskade ett gladt lif och bullrande fester.
Ryktet om officerarnes senaste orgie, där den unge läkaren
varit med, bestämde henne för att bryta en förbindelse, som
skulle för dem båda medföra olycka för lifvet. Hon hade
motsett detta möte med blödande hjärta, och nu kom hennes
älskade till henne som det tycktes direkt från ett af de där
kamratsamkvämen. Aldrig förr hade hon känt
spirituosa-ångor från hans läppar, och det fyllde henne med sorg, på
samma gång det kom henne att känna skilsmässan lättare.
Hennes hjärta bultade häftigt, och då hon tog händerna
från ansiktet, fäste hon en halft ångestfull blick på Birger.
Således hade hennes kärlek ej förmått binda honom, hade
hennes böner ej Varit till någon nytta! Skulle han glida
utför, allt längre och längre, om han lämnades ensam?
Hvad slutet skulle bli, kunde hon ej se, men hon kände med
en förfärande visshet, att hon icke kunde bli hans hustru.
Nej! hon trodde ej, att hustrun kunde reformera mannen.
När en man ej ägde karaktärsstyrka nog att segra öfver
frestelserna för den kvinnas skull han älskade, medan hon ännu
ej helt var hans, utan måste vinnas, då vore det fåfängt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
