- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1902. Andra årgången /
118

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om svensk konst i Amerika - II. Kyrkoarkitekturen. Af Olof Z. Cervin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

OLOF Z. CERVIN.

Men huru gick det i Amerika ? Här i det nya landet, när
kyrklig verksamhet upptogs med allvar, hade vårt svenska
folk redan berörts af de engelsk-amerikanska idéerna
beträffande gudstjänstfiraudet. Här var predikan det mest
framstående momentet och därnäst församlings- eller körsången.
Altartjänsten var så godt som helt försvunnen, och härmed
blefvo både kor och högaltare öfverflödiga. I de kyrkor, som
svensk-amerikanerna byggde, sökte man förena den svenska
och den amerikanska byggnadsstilen, och en slags
kompromiss uppstod. Predikstolen och altaret förenades till ett och
ställdes emellan skeppet och koret och innanför altarringen.
Men i och med detta höll koret på att helt försvinna och blef
i de flesta fall endast en större eller mindre urhålkning.
Själfva altaret ställdes under predikstolen och blef så
obetydligt, att det uppväxande släktet knappt märkte det, under
det de äldre, som ville fasthålla minnena från Sverige, sade,
att "prästen trampade på altaret".

På senare tiden har en återgång till den gamla formen
giort sig allt mera gällande. Altaret har mer och mer
uppmärksammats och kommit på sin gamla hedersplats — högst
upp i ett djupt kor. Denna förändring har nog sin
förnämsta orsak däri, att gudstjänstfirandet blifvit allt mera
liturgiskt, allt mindre fri-religiöst.

Hvad stilen beträffar, var den götisk, d. v. s. man sökte
efterhärma några af de mera framstående kännetecknen på
den götiska stilen. Så gjordes fönstren spetsbågiga, och
tornet sträckte sig högt uppåt med en smärt spira. Inuti
var taket hvälfdt, spetsigt ibland, oftast en enkel bågform.
Men den götiska stilens byggnadsprincip och grundtanke —
den förekom aldrig. Endast i sten eller tegel kunde den
finna sitt uttryck, och då endast när taket inuti kyrkan också
bestod af sten, hvalf och korshvalf, alla uppburna af smärta
pelare. Ty just detta var den götiska stilen, lösningen af
den frågan: Huru kan man bygga en kyrka med stenhvalf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1902/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free