Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk sång i Amerika. En kort återblick af Hjalmar Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 HJALMAR NILSSON.
satte mitt blod i svallning, och på hemvägen till staden talade
vi mycket om Amerika och svenskarne härute. Ämnet
intresserade honom, men i mångt och mycket trodde han mig
nog endast till hälften. Hvad jag från början yttrat om
sången härute hade nästan satt honom i harnesk emot mig.
Jag talade med honom om sångarfesterna i Philadelphia och
Chicago, om aftäckningen af Leif Ericsons staty i Boston och
om andra tillfällen, då nordiska tonskapelser utförts på ett
mycket förtjänstfullt sätt. "Du skulle blott ha hört en liten
utvald kör sjunga ’Olof Tryggvason’ i en af Bostons förstäder,
då en amerikansk professor sökte att inför Amerikanska
Geografiska Sällskapet framlägga sin teori, att nordiska vikingar
landstigit där på platsen. Ett par veckors tid öfvades
ingenting annat. Ur Snorre Sturlessons berättelse om slaget vid
Svolder hade jag föreläst för att få den lilla sångartruppen
att rätt förstå andemeningen i ’Hvor bliver Ormen Lange?’
Och den fuktiga glansen i mer än ett sångaröga visade tydligt,
att hjärtat var med i sången. Den uteslutande amerikanska
publik, som ej förstod ett ord af innehållet, var hänryckt, och
den lilla kören eröfrade allas hjärtan."
Jag uttryckte en önskan, att han någon gång skulle blifva
i tillfälle att själf höra och bedöma någon god kör här i
Amerika, men att resa hit ut var det sista han tänkte på. Nåja,
så som den nordiska sången odlades i Amerika och på grund
af den närmare frändskap, som knytes mellan därför
intresserade nordbor från olika trakter vid sångarfesterna, så vore
det ju alls icke omöjligt, att någon gång en trupp sångare
kunde slå sig tillsammans och "hemsöka" de skandinaviska
länderna. Det var ett något djärft framkastadt antagande,
som jag då näppeligen kunde tro skulle blifva till verklighet
sju år senare. Långt efter återkomsten till Amerika fick jag
dock veta, att planen för en sångarfärd från Amerika var
klart och praktiskt utarbetad vid tiden för sångarfesten i
Minneapolis året efter det jag fällde det oöfverlagda yttran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
