Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själens vaggsång. Dikt af Gustav Fletwood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV FLETWOOD.
Hur smäktande kärligt
din vän mot dig ler,
hur ömt, hur begärligt
sin kärlek hon ger.
Du svalkas af nöjenas fläktar
i blomstrande dal,
du lifvas af fröjdernas nektar
i festsmyckad sal.
Ack, njut då, tnin själ / sä blir vandringens stund
så ljuf som en dans i Mahanaims lund.
Dock, nöjet dig slappar, men nyttan ger kraft.
Hur svag är den själ, som blott njuter.
Af tankarnas själskraft du förmåner haft.
Nu pröfva den själskraft, du sluter.
Tänk djupt, och se’n handla
med kraft som en man;
i frihet förvandla
all träldom, du kan.
Räck massan ett hörnsten, som duger
att bygga uppå.
Gif släktet en sats, som ej ljuger
och villar de små.
Så lefver ditt lifsverk i världshäfdens famn,
och tacksamma skaror välsigna ditt namn.
Snart vinkas du hän. Din förvandling blir lätt:
En skymning, se’n skönjer du dager.
Ett strålbud, som känner till strålvägen rätt
på rosiga händer dig tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
