Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tagelringen. Penn- och penselteckning af Wilhelm Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAGELRINGEN.
57
Det var skralt med arbete den våren, så det bästa Fred
kunde göra i fråga om jobb var att få in honom i
section-ganget på Western Indiana-banan. Och det var Måns nöjd
med, arbetade hvarenda dag och pluggade engelska om
kvällarna, drog vid månadens slut sin första lilla pay och
började reda sig själf.
II.
I åska och regn, sent på natten efter en kvalmig junidag,
medan’ sectionganget äflades med en mindre skada på
spåret ute vid Calumet-stranden, hade någon missförstått en
signal. Ett försenadt Wabash-tåg liksom dök upp ur
prärien, gled fräsande in på den skadade sträckan, bände ut
några skenor och ställde sig så vackert med maskinen och
de främre vagnarna på kant i diket.
Lemmar och lifhankar ledo underligt nog ingen skada,
men ett skönt stycke villervalla uppstod, i synnerhet i första
day-coachen, som var full med immigranter. Och där,
medan sectionmännen hjälpte till med att fösa de arma
varelserna till den bakre, oskadade delen af tåget, fick Måns se
en spetsig hätta på ett svartburrigt hufvud, jämte ett blått
och hvitt lifstycke om en späd byst.
"En dalkulla, min lif!" — "Skall jag hjälpa dig?"
I stället för att svara föll kullan afsvimmad i hans våta
famn. Och genom två vagnar, fulla med arga karlar och
förskräckta kvinnfolk, fick han bära henne, innan han fann
en tom sittplats.
Ett par korta ögonblick stod han i ängslan och beundran
öfver det bleka, täcka ansiktet, då ett lokomotiv buffade emot
sista vagnen och vid skakningen öppnades ett par stora, mörka
ögon, som för en sekund mötte hans.
"Hva va dä? Hvar ä min korg och min påse?"
Hvad Måns svarade, dog bort i sorlet, och så fort han kunde
arbetade han sig tillbaka till den kantrade vagnen. Men
Prdrleblommnn 1B0-1. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
