Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tagelringen. Penn- och penselteckning af Wilhelm Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAGELRINGEN.
59
III.
Ett år hade förgått, och Måns hade lärt sig mera engelska,
än flertalet hinner med på denna tid, samt därjämte knogat
igenom några volymer arkitektur. Med Freds hjälp hade
han kommit in i Jim Bucks bridgegang på Illinois
Centralbanan, och som han alltid var trygg till sinnes, klar i
hufvudet och säker i senorna, liade han där blifvit både
gubbens och kamraternas favorit. På boardinghuset stod han
högt hos alla utom hos Aleck, som "ej kunde begripa,
hvarför man gjorde affär af en drängprisse". Och hos Fred hade
han stigit från skyddsling till stallbroder.
Endast i kärleksaffärer förstodo de icke hvarann, tv i det
ämnet ansågs Måns rudis. Men när Fred for till Woodlawn
på giljarfärd och Måns satt hemma och kände sig ensam,
då drogs han i andanom till det urspårade Wabash-tåget
oeh kullan med de mörka lockarna, som hvilat på hans axel,
den mjuka armen, som legat om hans våta nacke, och de
mörka ögonen, som sänkt en enda bliek i hans. I den
blicken hade legat en gnista, som ej kunde slockna.
Så en söndags eftermiddag, när Fred gått till stationen
för att möta sin Emma, satt Måns på porchen, frågande sig
själf, hvar hon kunde vara, om hon mindes honom och om
han skulle få se henne åter, då röster hördes nedifrån gatan.
Där kommo först Fred och Emma, se’n Aleck och — hur?
hva ? hvem ? — Hon! Ja, min lif och knif, var det så!
Med ens flammade gnistan upp. Rodnande till
hårfästet gjorde Måns en totalt misslyckad bugning, när Emma
presenterade: "Miss Mattson — Mister Johnson"; och
nästan fånigt stirrade han den nykomna i ansiktet, men den
blick af igenkännande, han där sökte, fann han ej.
Flickorna stannade till supper, och nog gjorde Måns
artiga försök att få säga ett ord till kullan, men det var
omöjligt, tv Aleck underhöll ett oafbrutet flöde af ord och sat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
