- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1903. Tredje årgången /
92

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyra sagor. Af Signe Ankarfelt - II. Fröfjunets resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

SIGNE ANKARFELT.

"Hvad skall du väl göra där borta?" skrattade
Morgonbrisen.

"Slå rot oeh blifva ett härligt träd, något mycket bättre än
mina syskon här vid bäcken", svarade Fröfjunet.

"Tror du det ?" gäckades Morgonbrisen, "men det tror icke
jag. Kom dock, jag vill föra dig till dina önskningars mål.
Näktergalens sång har förtrollat dig, och någon ro får du icke
här mera. Se så, sätt dig på min vinge, så begifva vi oss af."

"Ack, så roligt, så roligt!" jublade Fröfjunet, då det fördes
fram öfver nya ängder, och det njöt, tills det riktigt kände sig
yr i hufvudet. Icke en tanke af saknad ägnades det gamla
pilträdet eller bäcken, som det nu hade lämnat för alltid.
Men som dagen led, hade Morgonbrisen vuxit upp till en
vredgad storm, hvilken tumlade om med skyhöga vågor och
försökte brottas med snöhöljda klippor. Det förskräckta lilla
Fröfjunet måste dock följa honom på hans vilda stråt, om det
verkligen önskade komma fram till de undersköna ängder,
näktergalen så härligt besjungit. Men fröjden var slut, det
var nu endast frågan om att hålla sig fast och icke sjunka.

Ändtligen uppnådde de båda resenärerna ett stort haf,
hvil-kets vatten i sanning var så blått som en nordisk
sommarhimmel.

"Se där!" ropade nu Fröfjunets ledsagare, "är ditt
önskningsmål. Jag har infriat mitt löfte, och nu farväl! Blif
nu lycklig — om du kan!"

"Tack", sade Fröfjunet förtjust och sänkte sig ned vid
stranden, där böljorna lekte i solglansen. "Nu vill jag släcka
min törst i det klara vattnet."

Men ack, hvilken missräkning, dess smak var icke
veder-kvicknade som bäckens där hemma, utan salt och bitter.

"Dock, det skall ju finnas en flod, den vill jag uppsöka",
tänkte Fröfjunet samt begaf sig åstad att söka reda på den.
Slutligen förnam Fröfjunet ett mäktigt brusande, och då det
kom till flodens brädd, var det nära att dragas ned i dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:33:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1903/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free