Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Licentiat C. L. Sundbeck och betydelsen af hans resa i Förenta staterna. Af L. G. Abrahamson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 10
L. G. ABRAHAMSON.
fosterländska lifsgärning, ana vi lätt. År 1897 vistades han
i Serbien, Bulgarien och Turkiet.
Om herr Sundbeck redan såsom yngling afbröt sin militära
bana, så lämnades honom tillfälle att, om än för en kort tid,
återupptaga den igen. År 1897 bröt kriget mellan Grekland
och Turkiet ut, och, tillsammans med åtskilliga andra
svenskar, deltog han i fälttåget på grekiska sidan. Han innehade
underlöjtnants rang vid "Legion philhellénique", en af
fransmän och fransk-talande greker sammansatt kår. Under
öfverste Yalatassis och furst Mavromichalis deltog han i
träff-ningarna vid Domokos och Furka, samt dessutom i åtskilliga
smärre bataljer. Då han lämnade armén, erhöll han löjtnants
rang och utnämndes af grekiske konungen till riddare af
Frälsareorden.
Efter sitt deltagande i kriget företog licentiat Sundbeek
vidlyftiga resor i Mindre Asien och Byssland. Han var en af
de första svenskar, som besökt Gammalsvenskby vid Dnjepr
i syd-Ryssland. Af detta sitt besök har han lämnat en ytterst
intressant skildring i "Det flydda decenniet."
Återkommen till fosterlandet ägnade sig licentiat
Sundbeck åt politiska sträfvanden, och därvid ägnade han sina
tjänster åt det parti, hvilket uppsatt såsom sitt mål vidgandet
af den svenska hemmansägareklassens politiska inflytande
och ekonomiska oberoende. Han tillhör därför det
konservativa och fosterländska landtmannapartiet. Svenska
allmogen, som vid flera kritiska tillfällen räddat fosterlandets
frihet, är ännu, så säger S., dess starkaste värn. I den finnes
ännu trohet och fosterlandskärlek, och den är ännu villig att
frambära de offer, som frihetens bevarande torde kräfva.
Yi svensk-amerikaner kunna icke undgå att tycka, att det
är icke som det borde vara med fosterlandskärleken
därhemma. Vi hafva svårt att fatta den ståndpunkt, som en stor
del af tidningspressen intagit, då det varit fråga om
fosterlandets försvar. I vårt fria Amerika skulle icke sådana tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
