Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från fosterland till fosterlandskärlek. Skiss af Johan Person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 johan person.
om henne, och han förstod, att han måste kämpa för att kunna
segra. Här var det något annat än att kurtisera sig till en
maka. Här gällde det att arbeta sig till henne — om hon
var af det rätta slaget. Winnie var en inspiration för många
unga män, och de, som icke fingo henne, kunde trösta sig med
att de icke alldeles förspillt den tid, under hvilken de drömde
kärlekens dröm.
Borgman visste emellertid, att han hade ett godt försprång
framför alla de öfriga, om han också var efter flera af dem,
när det gällde den rent materiella sidan af saken.
Så ofta han kunde, gjorde han sin uppvaktning hos Winnie
i hennes hem. Det hade han gjort ända från första veckan
af deras bekantskap. Men han var icke den ende. Äfven
de andra unga männen kommo. Så är sed och bruk i
Amerika. Den unga flickan tar emot sina tillbedjare i
föräldrarnes "pärlor". I gamla Sverige smyger sig ungdomen ihop.
Borgman fann så väl denna som många andra amerikanska
och af svenskarne här i landet adopterade seder bättre och
förnuftigare än de svenska.
Det var emellertid ingen af de besökande, som kom så ofta
och var så kärkommen som Borgman. Winnie ville nu aldrig
höra talas om Sverige, och Borgman talade icke mera med
henne därom. De lefde båda helt och hållet i det
närvarande.
Men Winnies fader, gamle nybyggaren mr Peterson, tvckte
om att leda samtalet på det land, som han för mera än fyrtio
år sedan lämnat och aldrig sedan återsett. Det var icke alls
samma land, som Borgman kände. Det såg helt annorlunda
ut i mr Petersons dagar, men denne tycktes icke tänka på att
det kunnat undergå någon förändring på de senare fyrtio
åren. För Borgman var således beskrifningen på
förhållandena i den by, i hvilken mr Peterson vuxit upp, som
kulturhistoriska minnen från forna dagar, sådana man inhämtar
i böcker. Det var också förvånande, att han, efter hvad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
